Svårt att spå vilka som blir vinnare på kronan
Kronan har stundtals tagit sig under det psykologiskt viktiga 10-kronorsstrecket per dollar. Att aktiemarknaden påverkas är självklart, men hur och i vilken utsträckning är ibland lika svårt att förutspå som valutarörelserna själva.
Kvartalets första vinstvarning kom typiskt nog från massabolaget Rottneros. En klassisk förlorare på en svagare dollar (även vedpriserna angavs som orsak).
Det är inte otänkbart att det bara är början på flera vinstvarningar med dollarn som bidragande faktor. Även om den stora smällen i och för sig lär komma till Q2-rapporterna.
För man skojar inte bort årets dollarförsvagning på 8 procent. Men jämförelsetalen blir inte lika svåra om man tittar ett år tillbaka då dollarn stärktes under året.
Valutarörelser sker dessutom ofta som en reaktion på något annat. Till exempel en förändring i räntan. Eller kanske den stora kapitalförflyttningen från USA till Europa.
Världen förändras och bolagen med den. Det får betydelse för börsen. Inte minst i Sverige som är fullt av såväl stora globala bolag som relativt små, men ändå världsledande, nischaktörer.
Många valutarörelser tar i viss mån ut varandra. Och det handlar förstås om i vilka valutor såväl kostnader som intäkter görs. Har bolagen produktion i dollar och försäljning i kronor eller vice versa? Många bolag har hela värdekedjor i andra länder. Det gör dem mindre känsliga, men även om de har det ska siffrorna räknas om till bolagets egen rapporteringsvaluta.
Den klassiska vinnaren på en stark krona är H&M och andra inköpsbolag. Konsumenten i sig är förstås också vinnare på en starkare krona. Förlorarna är desto fler. Verkstads-, skogs- och gruvbolagen drabbas hårdast.
Det är inte bara kronans rörelse mot dollarn som är viktig. För exempelvis H&M är euron mot dollarn mer avgörande för den så viktiga bruttomarginalen.
Försvagningen av kronan är visserligen markant även mot euron, men ”bara” 4 procent jämfört med 8 procent för dollarn. Över hälften av den svenska exporten går till EU-länder. Nummer två är Norge.
För H&M som har mest försäljning i euro och mest kostnader i dollar innebär årets försvagning medvind i siffrorna. Till det läggs alltså omräkning av siffrorna till kronor.
Kvartalsrapporterna är varierande bra på att redogöra för sin valutakänslighet. Att urskilja effekter på rörelseresultatet av valutasäkringar är inte lätt, ofta omöjligt.
Ibland får kronans rörelser oväntade effekter. De svenska fastighetsbolagen är typiskt inte särskilt valutakänsliga. Men säg det till den som ägde SBB-aktier, finansierat av euro-obligationer utan valutasäkring, för några år sedan.
Valutarörelser är något av det svåraste man kan spekulera i. Bolagen kan skydda sig, men det är inte hundraprocentigt och det är ganska kortsiktigt. Valutasäkringar ger inte ett fullt skydd – och inte över längre tidsperioder.
En långvarig och ihållig förstärkning av kronan skulle definitivt göra avtryck i kurserna. Även om man kan konstatera att valutan inte varit den enda utmaningen för H&M exempelvis, kan man också konstatera att en bruttomarginal på 59 procent var lättare när dollarn var under 8 kronor.
Förra veckan gick vi in i en säsongsmässigt svag period för kronan när utdelningssäsongen drog i gång och en stor del av de svenska utdelningskronorna hamnar i utländska händer.
Som så ofta är det bra att zooma ut i grafen för att få lite perspektiv. Det är lätt att glömma bort att kronan faktiskt var nere på nuvarande nivåer i perioder både förra och förrförra året.
Följ taggar