Svensk industri går starkt: ”Bekräftar bilden”
Det visar nya PMI-siffror från Swedbank/Silf.
– Den gynnas inte minst av försvarssatsningar som drar med sig kraftig infrastruktur, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Inköpschefsindex för den svensk industrisektorn steg till 60,5 i oktober, från 58,5 i september.
Det är den högsta nivån sedan januari 2022 och indexet är därmed fortsatt över sitt historiska genomsnitt på 54,4.
– Den svenska industrikonjunkturen tog ytterligare fart i oktober till nivåer vi inte har sett på fyra år samtidigt som industriföretagens produktionsplaner andas optimism, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank i ett pressmeddelande.
Uppgången kopplas till högre produktion, sysselsättning och lägre lagerinköp. Av dessa gav produktionen det klart största bidraget till PMI.
Samtidigt fortsätter index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser att stiga. I oktober noterades den till 82,6 från 78,3 i september, vilket innebär att indexet är på den högsta nivån på över fyra år och att prisuppgången på insatsvaror är utbredd i industrin.
– Ett högre kostnadstryck utmanar industriföretagens marginaler och ökar risken för att kostnadsökningarna förs vidare till producent- och konsumentledet. Något som Riksbanken behöver ta höjd för inför nästa penningpolitiska beslut, säger Jörgen Kennemar.
Det här är inköpschefsindex (PMI)
PMI står för Purchasing Managers Index, det vill säga inköpschefsindex. Det innebär att man frågar chefer inom tjänstesektorn och tillverkningsindustrin hur de tycker att saker som orderingång, produktion och sysselsättning går och väger ihop det till ett index. Målet med PMI är alltså att snabbt kunna mäta den rådande konjunkturen.
Nästa publicering av inköpschefsindex publiceras den 1 december 2026.
Gynnas av försvarssatsningar
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, säger att siffran bekräftar bilden att den svenska industrin går väldigt starkt.
– Den gynnas inte minst av försvarssatsningar som drar med sig kraftig infrastruktur och allt möjligt runtomkring det. En del gynnas även av utbyggnaden kring datacenter och AI, säger hon.
– Den svenska industrin har gått starkt under hela året, både den inhemska men också exporten. Exportindustrin gynnas också av att det är en investeringsvåg inte minst i Europa som investerar i försvar och infrastruktur. Svensk industri är tung på investeringssidan, alltså att leverera produkter till teknikindustrin.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, är inne på samma spår.
– Det är naturligtvis positivt. Förhoppningsvis spiller det snarare över i lite högre anställningsplaner och goda orderböcker än i ökade prishöjningsplaner.
– Producentpriserna har klättrat lite och det finns en oro för att det ska sprida sig till konsumentpriserna. Det är något som Riksbanken säkert håller koll på. Man vill för allt i världen inte att de högre energipriserna börjar spilla över i företagens prisplaner. Då får vi vad man kallar andrahandseffekter. Det är någonting man gärna undviker.