Svensken som styr över läkemedlet världen vill ha
Fettbubblan på börsen har brustit i Skandinavien, där Novo Nordisk tidigare heta aktie packat ihop. Amerikanska rivalen Eli Lilly har klarat sig betydligt bättre. Blekingesonen Patrik Jönsson leder det viktigaste affärsområdet för världens största läkemedelsbolag och berättar i en intervju med Finansmagasinet om kommande behandlingar liksom koncernens svenska rötter.


Vi är bara i början.
– Detta är ett globalt folkhälsoproblem, säger Patrik Jönsson om obesitas, eller allvarlig övervikt, som drabbar allt fler människor.
– Vi talar om toppen av ett isberg om vi tittar på hur många som behandlas.
Bara de enstaka procent av de drabbade som fått någon form av läkemedel har genererat enorma intäkter till hans arbetsgivare Eli Lilly. Drivkraften bakom den monumentala kursuppgången, 475 procent på fem år, är det obesitasområde som han själv ansvarar för bland annat.
– Jag skulle säga att det står för någonstans runt 65 procent av intäkterna, säger han om sitt ansvarsområdes andel av koncernens omsättning på omkring 45 miljarder dollar.
Karriärens första jobb
Den summan, som motsvarar över 450 miljarder kronor, ökade med 32 procent under 2024. Efterfrågan växer stadigt, berättar Patrik Jönsson som också hoppas lämna en tid av produktionsutmaningar bakom sig.
Den svenske toppdirektören är sedan länge bosatt i USA men berättar på klingande blekingska om efterfrågan och biverkningar, liksom om positiva sidoeffekter av viktnedgång. Han beskriver gärna bolagets forskningsprocess inom alzheimer också, även om hans bakgrund är som ekonom och säljare och inte som forskare.
– Mina år på Hennings rökeri var en fantastisk skola, berättar han om karriärens första jobb i Hä llevik, en pittoresk fiskeby i Blekinge.
– Om jag tar med mig något därifrån så är det att alltid se möjligheter.
Efter ekonomistudier i Lund började han arbeta för Eli Lilly. Först i Sverige, sedan i en rad länder, som Italien och Japan. Sedan 2019 sitter han i koncernens ledningsgrupp i Indiana. Men han är inte den förste svenske toppchefen i bolaget. Jan Lundberg, som också verkat vid Astra Zeneca, var forskningschef på Eli Lilly under 2010-talet.
– För en liten nation som Sverige så är det kul. Vi håller den svenska fanan högt, säger han och tillägger att svensk medicinsk forskning mer allmänt är internationellt respekterad.
– Glöm inte att vårt företag grundades 1876 av en svenskättling, det var en svensk familj med namnet Lilja.
"Det är en kronisk sjukdom"
Efternamnet kom att amerikaniseras till Lily, och Eli Lilly skapade bolaget efter amerikanska inbördeskriget, där han tjänstgjort som överste. Resten är historia.
Det Patrik Jönsson allra helst berättar om är dock själva sjukdomen obesitas. För det är en sjukdom, understryker han.
– Det är en kronisk sjukdom, men det behandlas inte på det sättet. Människor med obesitas blir ofta stigmatiserade. De blir dömda för att ha gjort ett livsstilsval.
Dessutom är det dyrt. Han bedömer sjukdomens kostnad för Sverige till omkring 100 miljarder kronor bara under 2025.
– Det är något som vi måste bryta. Det har vi möjligheter till i dag.
Att de behandlingar som Eli Lilly och rivalen Novo Nordisk säljer i dag också är dyra är en vanlig invändning, liksom att effekterna upphör när patienter slutar med medicinerna. Det sistnämnda är dock vanligt för kroniska sjukdomar, påpekar Patrik Jönsson. Priserna är dessutom på väg ned och bättre behandlingar på väg, både från konkurrenter och från Eli Lilly.
De vinner mest på en behandling
Retatrutide heter den tredje generationens behandling i Patrik Jönssons portfölj.
– Den är också i fas 3, säger han med hänvisning till den avslutande delen av medicinsk prövning.
– Vad man har gjort är att man har adderat en komponent av glukagon, säger han med hänvisning till en blodsockerreglerande hormon i kroppen.
– Och med en addering av glukagon här så förväntar man sig en ännu högre viktnedgång. Kanske i linje med vad man kan se genom kirurgi i magsäcken.
Utöver det så förväntar man sig ytterligare fördelar vad gäller hjärta och kärl, så kallad vaskulära sjukdomar.
– Det här tror jag är viktigt framför allt när det kommer till den delen av populationen där du har ett BMI som är över 35, säger han om den del av befolkningen som har störst viktproblem och därmed även mest att vinna på en behandling.
Lindrigare biverkningar och en övergång från sprutor till tablettform är andra exempel på stundande utveckling i ett mycket hett område, som nu verkar ha tagit en paus i sin börsrusning. Men utvecklingen stannar inte för det, försäkrar Patrik Jönsson.
– Att ha fler verktyg är något som jag tror gagnar framför allt patienterna.
Följ taggar
