Svenskt Näringsliv sänker BNP-prognosen

Det skriver Svenskt Näringsliv (SN) i årets sista konjunkturrapport.

Konsumtionen väntas driva mycket av tillväxten framöver, men det dröjer några månader innan hushållen har återställt sin sparandebuffert och på allvar vågar öka sin konsumtionstakt.

"Detta kommer på sikt gynna de konsumentnära delarna av svensk ekonomi. För industrin ser det däremot mörkare ut. Orderingången är svag och en dämpad global efterfrågan tynger utvecklingen den närmaste tiden. Sammantaget växer ändå BNP i snabbare takt både 2025 och 2026", skriver de i rapporten.

I år väntad de en BNP-tillväxt på 0,7 procent, som sedan ökar till 1,9 procent nästa år och till 2,8 procent under 2026.

I september trodde Svenskt Näringslivs chefekonom Sven-Olov Daunfeldt på en tillväxt på 0,9 procent under 2024 och 2,3 procent under 2025.

Företagen ser dystrare på framtiden

Nu säger han att en väldigt viktig faktor bakom nedrevideringarna är att företagen, som liksom hushållen tidigare har haft en ganska optimistisk syn på framtiden, nu ser dystrare på utvecklingen.

"Vår bild är att företagen har det väldigt tufft här och nu. Vändningen ser inte ut komma så snabbt som vi trodde utan lågkonjunkturen väntas hålla i sig lite längre, kanske till andra halvan av nästa år. Det gör att vi reviderar ned vår prognos för nästa år", säger chefekonomen till Nyhetsbyrån Direkt.

När det gäller riskfaktorerna pekar han, liksom finansminister Elisabeth Svantesson nyligen, ut utvecklingen i Europa som det mest oroväckande.

"Jag delar finansministerns bedömning, och tycker vi fokuserar för mycket på USA när Europa är viktigare för oss. Tyskland går på tomgång, och det blir ett problem för Sverige eftersom de är ett så viktigt exportland för oss. Det ger skäl till oro eftersom det kan leda till att företag tvingas varsla och då påverkar det även hushållen och deras framtidstro. Utvecklingen i Europa bekymrar mig mest", säger han.

Svenskt Näringsliv räknar med att läget på arbetsmarknaden gradvis förbättras när konjunkturen återhämtar sig, men hur snabbt det går beror utöver konjunkturen även på företagens möjligheter att rekrytera personal. Matchningsproblematiken på den svenska arbetsmarknaden är påtaglig, och svårigheterna med att hitta personal med rätt kompetens bedöms av många företag som ett stort tillväxthinder.

"Lågkonjunkturen biter sig fast"

I den senaste prognosen väntades arbetslösheten ligga på 8,4 procent under både i år och nästa år, men nu har prognosen reviderats upp till 8,6 procent 2025. Året därpå, 2026, väntas arbetslösheten sjunka till 8,4 procent.

"Det beror på att lågkonjunkturen biter sig fast", säger Sven-Olov Daunfeldt och tillägger att de politiska beslutsfattarna borde tagit ett helhetsgrepp på den strukturella arbetslösheten.

"Man är alldeles för fokuserad på sina favoritreformer istället för att ta det helhetsgrepp som krävs."

Svenskt Näringsliv konstaterar att inflation och räntepolitik är viktiga faktorer för hushållens och företagens ekonomiska förutsättningar och att inflationen i Sverige sedan några månader tillbaka har legat strax under inflationsmålet. Det har gjort att Riksbanken sänkt räntan ett flertal gånger från toppen på 4 procent. Vid mötet nästa vecka väntas Riksbanken sänka styrräntan med ytterligare 25 punkter.

"Framöver kommer räntan sänkas ytterligare för att landa på 1,75 procent innan nästa sommar. Detta frigör konsumtionsutrymme för bolånetagare och skapar bättre förutsättningar för investeringar framöver", enligt SN.

Med anledning av den stundande avtalsrörelsen skriver Svenskt Näringsliv att "i det rådande läget med hög arbetslöshet och svag konjunktur blir löneökningstakten särskilt viktig".

"Högre löneökningar under 2025 skulle sannolikt leda till en mer utdragen lågkonjunktur, svagare sysselsättningsutveckling och en högre arbetslöshet än under en mer återhållsam löneutveckling", står det i rapporten.

Löneökningar kan leda till mer utdragen konjunktur

De tillägger att återhållsamma löneökningar gynnar företagens internationella konkurrenskraft med positiva effekter på lönsamhet, allokering av kapital och investeringar.

Enligt Sven-Olov Daunfeldt är detta en "extremt komplex och viktig avtalsrörelse".

"Det är jätteviktigt att parterna tar ett stort ansvar eftersom det får så stora effekter på ekonomin om löneökningarna blir för höga. Det är lite oroande att facken har en så annorlunda bild av hur det ekonomiska läget är här och nu", säger han.

Enligt Svenskt Näringslivs nya Näringslivsindikator, som är en sammanvägning av enkätbaserade svar från medlemsföretagen, förbättrades stämningsläget bland företagen under första halvan av 2024. Därefter har dock utvecklingen gått sidledes och sammantaget är stämningsläget i näringslivet alltjämt mer negativt än normalt.

Under första halvan av året ökade optimismen i samtliga branscher, inte minst i den tidigare djupt pessimistiska byggindustrin. Därefter har den positiva trenden avtagit och samtliga branscher är i dag fortfarande mer pessimistiska än det historiska medelvärdet.

"Det bekräftar bilden av en återhämtning som har kommit av sig, där företagen förhåller sig avvaktande i väntan på bättre tider", skriver Svenskt Näringsliv.