Sverige kan få en nyckelroll i Europas kärnkraftssatsning

Det är i en rymlig svit på Grand Hotel i Stockholm, mitt i GE Vernovas offensiv inför den svenska upphandlingen, som Scott Strazik lyfter fram Sverige som en nyckelmarknad – i ett läge där statliga Vattenfall, med stöd från regeringen och tillsammans med flera svenska industrijättar, gått vidare med planerna på ny kärnkraft i Sverige.

Projektet beskrivs som en av de största infrastruktursatsningarna i modern tid, med investeringar på flera hundra miljarder kronor. Planerna handlar om att bygga flera nya reaktorer vid Ringhals, där små modulära reaktorer på omkring 300 megawatt vardera ska komplettera dagens kärnkraft.

I slutrundan står två internationella aktörer – amerikansk-japanska GE Vernova Hitachi och brittiska Rolls-Royce SMR – men något beslut är ännu inte fattat.

Däremot pekar planerna tydligt mot en viss teknik. De nya anläggningarna ska byggas som små modulära reaktorer, SMR – en modell som lyfts fram som ett sätt att komma runt problemen som präglat stora kärnkraftsbyggen i Europa, med förseningar och kraftiga kostnadsökningar.

– Utmaningen med stora kärnkraftsprojekt är att varje projekt i praktiken är som en snöflinga – varje är unikt när det gäller markarbeten och konstruktion. Det fina med små modulära reaktorer är att vi kommer att göra många av samma saker, säger Scott Strazik.

Vägen fram långt ifrån självklar

Tekniken är ännu inte fullt ut testad i Europa. De första projekten byggs nu i Nordamerika, där Kanada och USA ligger före i utvecklingen.

– Vi bygger just nu de första fyra i Ontario i Kanada. Vi har kontrakt och driver det som blir de första tio i USA på två platser – en i Tennessee och en i Alabama. Det gör att vi redan är uppe i serienummer 14 bara genom dessa två projekt i Nordamerika, vilket Sverige i slutändan kommer att dra nytta av i enheter 15 och framåt, säger Strazik.

Det innebär att ett svenskt projekt, om det blir av, inte bara handlar om ny elproduktion – utan också om att bli en del av en större utrullning av tekniken.

– Vi kan leverera här för Sverige, men också visa Europa vad som är möjligt med ny kärnkraft, säger Strazik.

Men vägen dit är långt ifrån självklar. Tillståndsprocesser och politiska beslut lyfts fram som avgörande för tidsplanen.

– De största riskerna handlar om hur snabbt tillstånd och godkännanden kan komma på plats, säger Strazik.

När flera projekt planeras parallellt väcks också frågan om hur snabbt den här typen av byggnationer faktiskt går att genomföra i större skala.

– Det kommer alltid att finnas en inlärningskurva i varje projekt. Med varje ny marknad vi går in i finns ett behov av att bygga partnerskap och ett ekosystem för att stödja ny kärnkraft, säger Strazik.

Ska sänka kostnader – för varje projekt

Samtidigt pågår redan projekt i Kanada och USA, och Polen ligger före Sverige i processen. Det innebär att ett eventuellt svenskt bygge inte bara måste klara tillstånd och finansiering – utan också passa in i en större internationell utrullning.

Det är också här riskfrågan blir central. Även om små modulära reaktorer lyfts fram som ett sätt att minska förseningar och kostnadsökningar, beskriver bolaget självt de första projekten som något som kräver nära samarbete mellan industri, stat och marknad.

– Som leverantör sätter vi i stor utsträckning vår vinst på spel i genomförandet. Samtidigt, när man bygger det första projektet i ett land, ser vi behov av riskdelning med staten. Det har vi i Kanada och USA, och vi förväntar oss något liknande här, säger Strazik.

På sikt ser bolaget potential att pressa kostnaderna.

– Med varje nytt projekt räknar vi med att sänka kostnaderna. 20–30 procent från enhet två till tre är rimligt.

För svensk del handlar satsningen samtidigt inte bara om elproduktion, utan också om industriell närvaro. GE Vernova räknar med att en stor del av ett eventuellt Ringhalsprojekt ska kunna genomföras lokalt.

– Vi talar om ungefär två tredjedelar lokalt, säger Strazik.

Det innebär att svenska bolag inte bara väntas bidra med kapital, utan också med teknisk kompetens, leveranser och uppbyggnad av den lokala kedja som krävs för att få nya reaktorer på plats. Exakt hur det ska se ut är dock fortfarande öppet.

– Vi behöver ett lokalt ekosystem för att bygga inte bara det första projektet utan även framtida. Vi har arbete kvar med att konkretisera detta och samla partners, det är det arbetet vi gör nu.

Det innebär att satsningen inte bara avgör hur ny kärnkraft byggs i Sverige – utan också vilken roll svensk industri kan ta i en växande europeisk marknad.