TOPPNYHETER:
Krönika

Niklas Ekdal: Sverige måste ge datacentren en chans

Motståndet mot datacenter spelade en avgörande roll i de amerikanska valen. I Asien är attityden till AI och dess infrastruktur desto mer entusiastisk. Technationen Sverige bör vända blicken österut.
En man i keps och arbetsjacka står i ett datacenter bredvid höga serverskåp med blinkande blå och gröna lampor.
Sverige har mycket att tjäna på AI-datacentrumens utbyggnad, menar Niklas Ekdal. Foto: TT Nyhetsbyrån
Hämta EFN:s app för iOS och AndroidGratis för iOS och Android: nyheter, analyser, börs, video, podd. Ladda ner gratis

Det tidiga 1800-talets ludditer har blivit symbolen för motstånd mot ny, arbetsbesparande teknik. Ni har säkert hört historien om dessa maskinstormare, oftast berättad med hånfull underton: Vilka ägg som ville stoppa utvecklingen!

Sanningen är mer komplicerad. Att sabotera mekanik som hotade hantverk var inget nytt för den industriella revolutionen. Folk hade vevat sedan 1600-talet. Men när brittisk textil­industri växlade upp under Napoleonkrigen tog ludditerna aktivismen till en ny nivå.

Frågetecknen kring maktförhållandet människa–maskin går igen i AI-åldern. Vem kontrollerar produktionsmedlen? Vem tar hem vinsterna? Vem får betala för framstegen?

Rörelsen fick sitt namn efter Ned Ludd, en mytologisk pionjär. Åren 1811–1817 gick man loss på maskiner i protest mot arbetsvillkoren, tills staten slog ner på ofoget.

Den marxistiske historikern Eric Hobsbawm har kallat fenomenet ”avtalsrörelse via upplopp”. Ludditerna hatade inte tekniken som sådan. Maskinerna blev den enda möjliga måltavlan, när strejkvapnet inte fungerade i industrialismens volatila barndom.

Frågetecknen kring maktförhållandet människa–maskin går igen i AI-åldern. Vem kontrollerar produktionsmedlen? Vem tar hem vinsterna? Vem får betala för framstegen?

USA är knappast känt för sin marxism, men datacent­ren tar smällen av folklig skepsis mot AI-revolutionen. Techbranschen verkar lika yrvaken som politikerna.

Kolorerad gammal karikatyr av en man i blå klänning och hatt som pekar framåt med en käpp i handen. Bakom honom brinner en byggnad och en folkmassa jublar.
Den mytologiske pionjären Ned Ludd. Foto: Wikimedia Commons

Många av de demokrater som tog hem majoriteten i kongressen kampanjade på uttalade anti-AI-program. Partiets segrar i guvernörsvalen i Texas, Ohio och Georgia – stater där datacentren växer som svampar – kan påverka sektorn ännu mer. Marknaden var inte sen att reagera på dessa nya ingångsvärden.

Amerikaner stör sig på anläggningarnas buller och vattenförbrukning, på elpriser som pressas uppåt och automatisering som hotar jobben. En samtidigt ludditisk och rimlig reaktion på maktkoncentration och vinstkoncentration. Framför allt känner man sig kanske övergiven i den hisnande omställning som väntar.

Likt i alla fria länder finns förstås ett mått av ”nimby”: not in my back yard. Amerikaner har inget emot pensionspengar som växer av AI-boomen, eller mot att fråga Chat GPT om allt mellan himmel och jord – bara inte serverhallarna kommer för nära. Men jänkarna är också extra konspiratoriska, på gott och ont misstänksamma mot överheten.

Pannor läggs nu i djupa veck för att analysera kulturskillnaden mot Asien, innan den får strategiska konsekvenser. Asiaterna tycker AI är toppen. Rent kommersiellt märks det till exempel i bilbranschen, där kineserna vill ha fordon att prata med och vänder europeiska märken ryggen.

Kinas repression räcker inte som förklaring. Teknikoptimismen är lika utbredd i demokratiska länder som Japan och Sydkorea. Förklaringarna varierar allt ifrån religion, synen på privatliv och graden av tillit i samhället till relativt välstånd.

Européer är i vanlig ordning mer pessimistiska men, intressant nog, mindre oroliga för AI än amerikanerna. Sverige har bättre förutsättningar än de flesta: fossilfri el, gott om vatten och utrymme, teknikvänlighet och avancerad industri, tilltro till regleringar, fördelningspolitik och livslångt lärande.

Aftonbladet har efter viss ansträngning hittat boende som protesterar mot ett datacenter i Sollentuna: ”Väldigt olustigt att få en sådan serverhallskoloss nära ens hem.” Man kan förstå reaktionen – men hoppas att vi kommer över den med smartare lokaliseringar och policy. 

Köp: Tid för regeringsbildningen.

Sälj: Kavalleriets princip – ”fort men fel” – i politiken.

Niklas Ekdal

Niklas Ingemar Ekdal är journalist, författare och programledare och har bland annat varit politisk redaktör i Dagens Nyheter. I Finansmagasinet skriver han om ekonomi och politik i ett historiskt perspektiv.

Niklas Ekdal

Nästa Artikel