Swedbank spår räntehöjning i höst

Sveriges BNP väntas öka 2,2 procent i år och 2,2 procent nästa år. I sin förra prognos, i maj, spåddes 2,1 respektive 2,7 procent.

Inflationen i Sverige är fortsatt bland de lägsta i Europa, vilket främst beror på tillfällig finanspolitiska åtgärder.

"Vi räknar med att inflationen stiger gradvis under det kommande halvåret. Sammantaget pekar prisindikatorer mot ett ökat inflationstryck, bland annat till följd av högre fraktkostnader och stigande priser på insatsvaror", skriver Swedbank.

Deras KPIF-prognos är 1,5 procent i år och 2,1 procent nästa år, vilket innebär en rejäl uppjustering för 2027 från föregående prognos på 1,3 procent.

Då höjs räntan

Swedbank bedömer att Riksbanken vill normalisera penningpolitiken i takt med att inflationen stiger och återhämtningen i ekonomin och på arbetsmarknaden fortsätter.

"Styrräntan höjs med 0,25 procentenheter i november 2026 och ytterligare en gång i februari 2027 till 2,25 procent. Det motsvarar mittpunkten i Riksbankens bedömda intervall för en normal styrränta på 1,5-3 procent", skriver banken.

Swedbank noterar att svensk ekonomi under våren återigen visade motståndskraft, men tycker att kvartalssiffrorna är ovanligt svårtolkade eftersom kraftigt ökade försvarsinvesteringar bidragit till stora svängningar i BNP-tillväxten mellan kvartalen.

Sett över det senaste året har BNP i genomsnitt vuxit med 0,6 procent per kvartal, vilket "bekräftar att återhämtningen i ekonomin pågår", skriver banken.

Den tillägger att reviderade nationalräkenskaper visar att återhämtningen inleddes tidigare än vad de föregående utfallen indikerade. Därmed har svensk ekonomi återhämtat sig i omkring två år, men trots det är resursutnyttjandet fortfarande lägre än normalt.

"Framöver väntas tillväxten i högre grad drivas av inhemsk efterfrågan än av omvärlden. Riskerna i prognosen ligger främst på nedsidan, framför allt till följd av risken för högre energipriser kopplade till konflikten i Mellanöstern och torkan i Europa", enligt Swedbank.

Den förbättrade köpkraften, driven av högre reallöner och expansiv finanspolitik, har bidragit till ökad konsumtion. Även framöver räknar banken med att konsumtionen följer inkomstutvecklingen.

Den offentliga efterfrågan är en annan viktig drivkraft för svensk ekonomi, under perioden 2026-2028 väntar sig Swedbank att den offentliga sektorns investeringar kommer att uppgå till omkring 6 procent av BNP.

Något trögare utveckling på arbetsmarknaden

Bostadsbyggandet ser ut att ha stabiliserats på en något högre nivå än de senaste åren, men når inte högre än cirka 30.000 nya bostäder per år, dämpat av höga byggkostnader och låg befolkningstillväxt. Bostadspriserna väntas stiga med närmare 4 procent i år, men ökningstakten blir något lägre under 2027-2028, cirka 2 procent per år.

Beträffande arbetsmarknaden skriver Swedbank att utvecklingen under det första halvåret varit något trögare än väntat. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas dock leda till en tydligare förbättring på arbetsmarknaden nästa år, då arbetslösheten väntas sjunka till 8,0 procent, från 8,6 procent i år.

"Att sysselsättningen kan fortsätta att öka trots en dämpad befolkningstillväxt beror på att arbetskraftsdeltagandet bland både äldre och utrikes födda har stigit trendmässigt, en utveckling som väntas fortsätta framöver", enligt Swedbank.

Banken tror att den totala löneökningstakten landar på omkring 3,2 procent per år 2027-2028.

Den främsta risken är att återhämtningen i ekonomin blir svagare än väntat och dämpar företagens behov av nyanställningar, en annan risk är att AI-driven automatisering får snabbare och mer långtgående effekter på efterfrågan på arbetskraft.

Oavsett vilken sida som får bilda regering efter riksdagsvalet den 13 september får det endast liten påverkan på konjunkturen, enligt Swedbank, som pekar på att åtgärder måste finansieras och därmed inte väntas ge någon finanspolitisk stimulans av betydelse.