Efter tullarna – synen på Trump förändras
Donald Trump har varit president i två veckor.
På förhand växte förväntningar om avreglering, låga skatter och ett företagsvänligt klimat. Efter inledande steg mot vad konservativa Wall Street Journals ledarsida kallar ”historiens dummaste handelskrig” växer kritiken bland investerare och analytiker.


Inom loppet av 72 timmar har Donald Trumps regering deklarerat, utlyst ett verkställande och i sista stund skjutit upp 25-procentiga tullar för grannländerna Mexiko och Kanada med 30 dagar. Förhandlingarna som fick Trump att dra tillbaka tullhotet tills vidare mynnade ut i löften från länderna om att förstärka sin gränsbevakning för att stoppa illegal invandring och införsel av droger, främst fentanyl.
Efter att ha åkt bergochdalbana under måndagen var terminer för amerikanska börsindex under natten till tisdag återigen på väg uppåt när tullhoten mot Kanada drogs tillbaka. Samtidigt träder 10-procentiga handelshinder gentemot Kina i nuläget i kraft, samtidigt som Trump hotar med detsamma gentemot EU.
Osäkra ekonomiska förutsättningar
Förändrade framtidsutsikter
Bruce Kasman, chefsekonom på Wall Streets största bank JP Morgan, och hans team skriver att de senaste dagarnas händelseutveckling skiljer sig kraftigt från de politiska beslut banken väntat sig under 2025 och 2026.
"På kort sikt riskerar kombinationen av politiska beslut att leda till en (kanske oavsiktligt) ogynnsam hållning gentemot näringslivet", skriver Kasman som samtidigt drar slutsatsen att planerade massutvisningar kan leda till ett BNP-bortfall på 0,5 procent 2026.
Känsligare marknad
Hedgefondförvaltaren Paul Tudor Jones säger till CNBC under måndagen att den rådande marknaden befinner sig i ett betydligt känsligare läge än under Trumps första år vid makten.
"Det är ett helt annat landskamp än under Trumps första år. Vi kan se en korrigering på 30 procent på börsen. Eftersom Trump är Trump vet jag inte om det kommer fungera lika bra som det gjorde förra gången, för det inte finns utrymme för misstag. Han är min president nu, jag ber en bön om att han fattar rätt beslut ... det kommer att krävas en mästare för att hålla oss kvar där vi befinner oss nu", säger Jones.
Högre räntor och inflation
Under måndagen sa Fed-chefen i Chicago Austan Goolsbee att den ökade osäkerhet Trump-administrationen bidragit med kräver försiktighet vad gäller framtida räntesänkningar: "Det kommer att bli svårt att se skillnad på ekonomisk överhettning och vad som är tillfälliga resultat av ett eskalerande handelskrig eller andra geopolitiska skeenden.
Samtidigt utesluter Fed-cheferna i Boston och Atlanta inte att räntesänkningar uteblir helt under 2025.
Konsekvenserna av ett handelskrig
Försvagad lönsamhet
Enligt strateger hos BofA Global Research skulle de planerade tullarna gentemot Kanada, Mexiko och Kina minska vinsterna för bolagen som ingår i indexet S&P 500 med upp till 8 procent. Goldman Sachs-strategen David Kostin gör bedömningen att vinsten per aktie för S&P 500 minskar med 1–2 procent per 5 procent i tullar från Vita huset gentemot länderna som ingår i Trumps i presidentorder.
Sämre förutsättningar för USA
Den före detta finansministern Larry Summers beskriver beskriver Trumps användning av tullar som ett vapen i förhandlingar som potentiellt skadlig för USA på sikt. "Jag förstår inte logiken bakom de här besluten och det råder inga tvivel om att det är en regressiv skatt för amerikanska konsumenter. Andra länder kommer att expandera genom att välkomna investeringar från andra länder än USA."
Maktöverlämnandet till Musk
Sedan Donald Trump tillträdde har ansvariga för översyn på en rad myndigheter sparkats ut samtidigt som den externa rådgivaren Elon Musk fått kontroll och beslutanderätt över register, betalsystem och personuppgifter från en rad amerikanska myndigheter med tiotusentals anställda och miljarder dollar i finansiering som vunnit laga kraft i kongressen.
"Det är definitivt en konstitutionell kris. Presidenten har noll juridisk befogenhet att stänga ner, dra in finansieringen eller på annat sätt lamslå en myndighet med en budget på 50 miljarder dollar", skriver den konservativa tankesmedjan Manhattan Institutes Brian Riedl, tidigare ekonomisk chefsrådgivare åt den republikanske senatorn Rob Portman, på plattformen X efter att Musk beslutat om att dra in finansiering av den statliga biståndsorganisationen USAID.
Paul Krugman, Nobelprisvinnare i ekonomi och debattör, beskriver Musks befogenheter som angränsade till en oblodig statskupp: "Det må vara att det inte rullar stridsvagnar på gatorna, men den faktiska kontrollen över statsapparaten kan redan ha tagits ifrån de som vunnit den via val", skriver Krugman i sitt nyhetsbrev.
Kritiken från oppositionen i Washington och den demokratiska senatorn Elizabeth Warren innehåller liknande kritik: "Denna hisnande felhantering – att lämna över den federala statens hela betalsystem och åsidosätta den högst uppsatta tjänstemannen med ansvar för det ... kan trigga en global finanskris."
