Teknikexperter kritiska till rallyt i Sivers: ”Förstår inte”
Den svenska halvledarleverantören Sivers har rusat 800 procent på börsen de senaste månaderna. Men fotonikexperter som EFN har pratat med ställer sig frågande till kursrallyt.
– Jag förstår inte varför bolaget har blivit så hajpat, säger Richard Swartz, seniorforskare inom fotonik och tidigare konsult för Sivers.
Vi befinner oss i en teknologisk brytningstid. Exakt vad det innebär vet ingen ännu. Samtidigt beskrivs AI ofta som nästa industriella revolution, vilket har skapat ett slags “hela havet stormar” för investerare. Ingen vill missa att äga ett viktigt kugghjul när det nya maskineriet tar form.
Den senaste investerartrenden är fotonik – ett område där Sivers är verksamt. I stället för att skicka information elektroniskt via kopparledare överförs data med hjälp av laserljus i optiska fibrer. Tekniken spelar redan en central roll i datacenter och ju mer tekniken utvecklas, desto större roll väntas den få.
Fakta: DFB-laser (Distributed Feedback)
Sivers tillverkar så kallade DFB-lasrar. Det är en halvledarlaser där en inbyggd diffraktionsstruktur – ett så kallat gitter – styr vilken våglängd som förstärks. Till skillnad från enklare lasrar, där ljuset reflekteras mellan speglar, sker återkopplingen här längs hela den aktiva zonen. Det ger ett mycket stabilt och smalbandigt ljus med exakt definierad frekvens.
DFB-lasrar används främst i optisk kommunikation, exempelvis i fiberbaserade nätverk och datacenter, där signaler måste vara stabila över långa avstånd och vid höga datahastigheter. De är centrala i system som kräver låg brusnivå och hög precision. Nackdelar är högre tillverkningskostnad och känslighet för temperaturvariationer.
– Man har ju gradvis gått över från kopparkabel till optiska interconnects. Det har skett under många år, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid Chalmers.
– AI-sökningar drar enormt mycket energi, så man jobbar stenhårt för att hålla nere effektförbrukningen. Och där anses optik som den enda vettiga lösningen för att transportera information mellan olika switchar och beräkningsenheter, fortsätter han.
Samtidigt varnar Andrekson för överoptimism bland investerare. Speciellt kring den trend som kallas co-packaged optics, CPO, där Sivers laserchip spelar en roll.
– Jag tror att det här är en enorm hajp. Sådana går inte att undvika, och just nu kretsar allt kring AI och tekniker som hjälper AI att bli bättre, säger Andrekson.
Fakta: Co-packaged optics (CPO)
Co-packaged optics innebär att optiska komponenter – laserdioder, fotodetektorer och drivkretsar – integreras direkt på krets, ofta i nätverksswitchar eller AI-acceleratorer. I stället för att skicka data via kopparledare omvandlas elektriska signaler till ljus vid sändning och tillbaka till elektriska signaler vid mottagning. Det minskar energiförbrukning, värmeutveckling och signalförluster, samtidigt som bandbredden ökar kraftigt.
Tekniken utvecklas för att möta snabbt växande datamängder i hyperskaliga datacenter och AI-kluster, där traditionella lösningar når sina gränser. Samtidigt återstår utmaningar kring kylning, service och tillverkningskomplexitet.
”En mycket liten aktör”
Han menar att CPO, som lyfts fram som nästa stora AI-trend, varken är något nytt eller att Sivers har en särskilt unik position inom det. Dessutom verkar tekniken på en hårt konkurrensutsatt marknad.
– Det är en trend som har pågått i många år nu, minst fem till sex år i alla fall. Sivers är en mycket liten aktör i sammanhanget, och det finns flera stora bolag som arbetar med detta, säger han.
Richard Swartz, seniorforskare inom fotonik på forskningsinstitutet RISE och tidigare konsult för Sivers, håller med.
– Det finns flera som tillverkar sådana här lasrar och Sivers är långt ifrån ensamma. Jag förstår inte varför bolaget har blivit så hajpat. Det finns många aktörer, inte bara i Europa och USA utan även i Kina, säger Swartz.
Fakta: Kursrallyt i Sivers
Kursrallyt startade med att signaturen ”Serenity” på plattformen X uppgett att hen tagit en lång position med motiveringen att marknaden missat bolagets potential kopplat till utvecklingen av datacenter, där Sivers Semiconductors teknik kan implementeras.
Samtidigt redovisar bolaget fortsatta förluster och blankningen, alltså investerare som spekulerar i nedgång, har ökat.
Sivers börsvärde har rusat från under 1 miljard kronor till nära 10 miljarder kronor. Aktien har vissa dagar varit den mest omsatta på hela Stockholmsbörsen, före storbolag som Investor, AB Volvo och Ericsson.
Dessutom påpekar han att det är svårt för bolagen att nå höga marginaler, trots kopplingen till den lönsamma AI-sektorn.
– Eftersom alla pressar priserna neråt får komponenttillverkarna inte särskilt höga marginaler, och konkurrensen är enorm. Sivers är inte ett nytt Nvidia med någon världsledande teknologi där de ligger steget före, säger han.
Bubbelvarning: ”En överreaktion”
Sivers aktie har stigit omkring 800 procent de senaste tre månaderna och är en av Europas mest handlade aktier den här veckan.
– Jag skulle vilja förstå varför. Jag ser inget som verkligen sticker ut eller ger någon tydlig wow-faktor här, säger Andrekson.
Swartz instämmer och oroar sig för att det är en bubbla som kommer att spricka.
– Det är en överreaktion – och det är inte bra för företaget. Det finns en viss substans i uppgången, men inte på de här nivåerna. En krasch av aktiekursen kan slå mot bolaget, så den här typen av snabba uppgångar är olyckliga.
EFN har sökt Sivers Semiconductors.
Följ taggar
Finansiella instrument i artikeln
