The Economist larmar: Marknaden blundar för riskerna
Trots varningar om tomma hyllor, fallande exportordrar och störda leveranskedjor har den amerikanska börsen återhämtat sig efter Trumps tullchock.
Men enligt The Economist är marknadens optimism grovt felkalibrerad.
”Investerarna är alltför optimistiska”, skriver tidningen i en ledare där man varnar för att börsen underskattar konsekvenserna av ett allt mer fördjupat handelskrig mellan USA och Kina.
Efter att Donald Trump aviserat sina ”ömsesidiga” tullar den 2 april reagerade världens börser med att ta sig ett rejält dyk. Men när uppgifter om en paus i tullarna började cirkulera den 7 april – och Vita huset dagen därpå bekräftade en 90-dagars uppskjutning – vände marknaden snabbt uppåt. I fredags hade S&P 500 åter passerat nivån från före beskedet, och många investerare tycks nu räkna med att skadorna blir begränsade, att Fed sänker räntan – och att Trump till slut backar.
The Economists ledarredaktion delar emellertid inte marknadens bild. I sin senaste ledare pekar tidningen på tre föreställningar som den senaste börsåterhämtningen vilar på – och menar att alla tre är skakiga i grunden.
Föreställning 1: Att läget i ekonomin är bättre än vad enskilda mätningar antyder – eftersom den officiella statistiken ännu inte fullt ut speglar den inbromsning som flera undersökningar pekar på.
Föreställning 2: Att Federal Reserve kommer att sänka räntan med nära en procentenhet under året, vilket skulle ge stöd till börsen.
Föreställning 3 – som kanske är den mest avgörande: Att Trumps protektionism inte är bestående. Ett exempel är reträtten den 29 april, då han lättade på planerade biltullar bara dagar innan de skulle träda i kraft.
Bygger på en övertro
Problemet, enligt The Economist, är att alla tre antaganden bygger på en övertro. Effekterna av handelskonflikten har ännu inte fullt slagit igenom i statistiken, räntesänkningar från Fed är långt ifrån säkra – och Trumps eftergifter framstår mer som taktiska reträtter än som en verklig kursändring.
Även om många hoppas att smällen blir mild, menar tidningen att den verkliga effekten fortfarande ligger framför oss – särskilt vad gäller försörjningskedjor och varuflöden.
”Amerikaner kan snart mötas av tomma butikshyllor,” skriver The Economist, och varnar för att det kommer dröja innan effekterna av avbokade leveranser från Kina slår igenom. Importörer har bunkrat varor, men när lagren tar slut kan trycket på logistikkedjorna bli akut, samtidigt som efterfrågan på handelstjänster kollapsar.
Räntesänkningar kommer inte att lösa det, påpekar tidningen. De kan bromsa konsumtionsfallet – men inte ersätta varor som inte längre når fram.
”Faktum är att för mycket stimulanser under tider av varubrist kan förvärra inflationseffekterna – vilket pandemin visade.”
Dollarn har fallit mer än börsen
The Economist räknar inte heller med någon full reträtt från Trumps tullpolitik. Även om presidenten skulle backa delvis under trycket från marknaden och sina fallande opinionssiffror, är det osannolikt att tullarna mot Kina återgår till tidigare nivåer. Tvärtom kan USA, enligt tidningen, röra sig mot de 60-procentiga tullar som Trump utlovade under kampanjen – med ännu större störningar i världshandeln som följd.
Samtidigt pekar Barclays på en växande ”köparstrejk” mot amerikanska tillgångar. Dollarn har fallit mer än börsen, och utflöden från USA-fonder har tilltagit. Det är främst amerikanska småsparare som fortsätter att ”köpa dippen” – många av dem, enligt tidningen, mer drivna av politisk övertygelse än av finansiell analys.
”Ska deras tro ge utdelning måste Trumps reträtt komma snart”, konstaterar The Economist.