Thedéen om stablecoins: Kan bli ”systemviktiga”

Thedéen gjorde en tydlig distinktion mellan bitcoin och stablecoins. Han upprepade sin tidigare skepticism mot bitcoin som betalningsmedel och konstaterade att tillgången saknar de egenskaper som krävs för att fungera som pengar. Den höga volatiliteten gör att bitcoin varken behåller sitt värde eller fungerar som ett stabilt betalningsinstrument.

Däremot ser han stora möjligheter i den underliggande tekniken, blockkedjan, som enligt honom kan förbättra betalningssystem i framtiden.

När det gäller stablecoins framhöll Thedéen att dessa, till skillnad från bitcoin, i teorin kan fungera som pengar och bidra till effektivare betalningar, särskilt internationellt.

Snabb utveckling

Utvecklingen är snabb: det sammanlagda värdet har stigit till omkring 280 miljarder dollar, och om tillväxttakten fortsätter kan stablecoins inom några år bli stora nog att konkurrera med penningmarknadsfonder.

Samtidigt finns osäkerhet kring om de verkligen kan hålla en stabil koppling till exempelvis dollarn. Om peggen inte fungerar faller hela idén om stabilitet, vilket i sin tur kan skapa störningar i betalningssystemen.

Thedéen varnade också för att uttagsanstormningar kan uppstå om förtroendet för vissa stablecoins sviktar, något som i värsta fall skulle kunna få effekter på amerikanska statspapper, en grundpelare i global finansiell stabilitet.

Han lyfte dessutom frågan om regleringsarbitrage när länder rör sig i olika takt och framhöll att även om EU, USA och Storbritannien ligger relativt nära varandra i regleringsfrågor, finns skillnader som aktörer snabbt kan utnyttja.

Kan driva på dollarisering

En annan risk gäller den stora andelen brottsliga transaktioner inom kryptomarknaden. Han framhöll också att stablecoins kan driva på dollarisering i vissa utvecklingsländer, även om risken för Sverige och EU är låg.

Thedéen betonade samtidigt att Sverige måste utveckla sina egna betalningslösningar för att undvika att privata eller globala aktörer får en alltför dominerande roll.

Han pekade på möjligheten att vidareutveckla Swish för gränsöverskridande betalningar genom TIPS, och hänvisade till liknande initiativ inom ECB.

Arbetet med den digitala euron fortsätter och kan leda till införande 2029. När det gäller den svenska e-kronan vill Riksbanken gå vidare med att utreda både behov och utformning.

Kan fungera som drivkraft för innovation

Samtidigt öppnade Thedéen för att stablecoins, trots sina risker, kan fungera som en drivkraft för innovation inom det traditionella banksystemet.

Konkurrensen från nya digitala betalningslösningar kan pressa bankerna att modernisera och förbättra sina egna system, vilket i sin tur skulle kunna minska behovet av alternativa privata lösningar.

En sådan utveckling skulle dessutom ske inom ramen för insättningsgarantin och den etablerade finansiella infrastrukturen, något som enligt Thedéen skulle skapa en betydligt mer stabil grund än den som stablecoins erbjuder i dag.