Tillfället kan gå till historien – om det sista hindret fixas

STRASBOURG, FRANKRIKE. Trots att ett frieri låg i luften, lyckades EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen överraska alla när hon öppnade dörren för att Kanada ska bli den första ”associerade medlemmen” till EU.

– I denna nya värld måste vi skyndsamt tänka om kring våra partnerskap, sa EU-toppen i sitt tal om tillståndet i unionen (State of the Union 2026).

Den nära relationen mellan EU och Kanada har byggts upp under en längre tid och intensifierats det senaste året, som en konsekvens av Trumps aggressiva tullpolitik.

När Kanadas premiärminister Mark Carney bjöds in att närvara som hedersgäst i samband med EU-parlamentets första plenum efter sommaren var det en historisk händelse – det var första gången en regeringschef från ett tredjeland närvarade vid talet om tillståndet i unionen.

Tillfället kan också gå till historien som början på en unik allians.

Dagen efter höll den kanadensiska premiärministern sitt svarstal till EU-parlamentet.

– Kanada och Europa bör säkra vår strategiska autonomi genom ett djupt samarbete över hela spektrat av strategiska förmågor, såsom kritiska mineraler, försvarsindustriell kapacitet, AI och datorkraft, energisäkerhet, rymden och betalsystem, sa Mark Carney.

Mark Carneys tal till EU-parlamentet innehöll en lista med förslag, exempelvis ett partnerskap där Kanada säkrar Europas försörjning av kritiska råvaror i utbyte mot avancerad industriell kapacitet för bearbetning. Vidare erbjöd han ökad export av kanadensisk flytande naturgas (LNG) och vätgas till Europa, som ska möjliggöras genom att Kanada bygger ut sin hamninfrastruktur.

När den före detta chefen för Bank of England även föreslog att Kanada skulle bli del av Erasmus+, EU:s utbytesprogram för studier och lärande, applådera EU-parlamentarikerna entusiastiskt.

Ingen stormaktsrival

Samarbetet mellan EU och Kanada syftar till att stärka deras ekonomiska ställning och inflytande. Men inte för att bli en maktspelare, om man får tro Kanadas premiärminister.

– Jag föreslår inte ett tredje block för att bli en stormaktsrival, fast med bättre uppförande.

– Vi söker inte makt för att dominera andra. Tvärtom strävar vi efter resiliens, så att ingen ska kunna kontrollera våra öppna marknader, inskränka vår suveränitet, hota vår territoriella integritet eller undergräva våra friheter, våra demokratier och vår rättsstat, sa Mark Carney och utlöste dånande applåder.

Mark Carney älskas av politikerna i EU eftersom han vågat ta fajten med Trump, medan de själva har valt en mycket mer pragmatisk ansats och bland annat accepterat 15-procentiga tullar.

Bortom handeln

USA är Kanadas största exportmarknad, förra året gick över 70 procent av Kanadas export dit. Med Trumps eskalerande tullar mot kanadensisk export behöver den desperat hitta nya vägar.

Vägen till EU är redan öppen sedan snart ett decennium. Sedan 2016 har frihandelsavtalet CETA bidragit till en 76-procentig ökning av handeln mellan EU och Kanada. Inom varuhandeln finns inte mycket mer att åstadkomma, tullfriheten är nästan fullständig. Därför talas det nu om digital handel, finansiell integration och strategiska samarbeten.

Vilken form relationen ska ta kan bli en svår nöt att knäcka. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill ta partnerskapet med Kanada till den ”högsta möjliga nivån”. Men vad som är möjligt avgörs ytterst av de 27 EU-medlemmarna – alla är inte lika entusiastiska – och av Kanada.

Fler svar i Montreal

Innan ett eventuellt avtal skrivs under kommer det att debatteras och godkännas i kanadensiska parlamentet. Men allra först behöver det klargöras vilket slags avtal det skulle kunna bli. Kanada är redan mycket integrerat för ett icke-europeiskt land. Att fördjupa integrationen, men samtidigt undvika både EU- och EES-medlemskap är ett konststycke.

Några fördragsändringar är inte aktuella, enligt EU-källor. Då återstår någon form av utvidgat strategiskt partnerskap. Om EU och Kanada hittar formen för ett sådant är det inte omöjligt att EU går vidare och uppvaktar fler likasinnade, som exempelvis Japan eller Australien. I den nya geopolitiska världsordningen utkristalliserar sig ett samarbete mellan länder på basis av värderingsmässig snarare än geografisk närhet.

Sedan 1990 har EU och Kanada hållit i stort sett årliga toppmöten. Nästa tillfälle blir i Montreal den 29–30 oktober. Då väntas mer detaljer om hur relationen ska kunna fördjupas ytterligare utan att skriva om EU:s grundlagar.