Toppekonomerna: Så blir räntan efter oljechocken

När oljepriset stiger är marknadens första reaktion ofta given. Dyrare energi driver upp inflationen och gör centralbanker mer försiktiga med att sänka räntan.

Utvecklingen efter den senaste tidens eskalering i Mellanöstern har inte varit annorlunda. Även denna gång reagerade räntemarknaden snabbt genom att prisa in färre räntesänkningar när kriget bidrog till att stora volymer olja – omkring en femtedel av världens sjöburna flöden – fastnade i Persiska viken.

Men energichocker är ett svårtolkat fenomen för penningpolitiken. Marknadens reflex att räkna med högre räntor visar sig inte alltid vara den rätta.

En annan sorts inflation

Till skillnad från efterfrågedriven inflation – när en stark ekonomi pressar upp priser – handlar det i oljekristider om utbudschocker. Högre energipriser ökar kostnaderna i ekonomin utan att efterfrågan – som vanligtvis driver den inflation som räntan ska stävja – nödvändigtvis är stark.

Effekten blir därför dubbel. Inflationstakten stiger när energipriser slår igenom i konsumentprisindex. Samtidigt fungerar samma prisuppgång som en realinkomstchock för hushåll och företag. När mer pengar går till energi finns mindre kvar till annan konsumtion och investeringar.

Det är just denna kombination – stigande priser men svagare tillväxt – som gett upphov till begreppet stagflation. Under de långvariga oljekriserna på 1970-talet steg energipriserna kraftigt samtidigt som tillväxten bromsade in och arbetslösheten ökade i stora delar av västvärlden.

Centralbankernas dilemma

– En grundtanke hos centralbanker är att man inte tar hänsyn till utbudschocker från energi, till exempel när priser drivs upp av krig eller andra störningar, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Skälet är just att energichocker ofta samtidigt slår mot konjunkturen.

– Sådana prisuppgångar tenderar att få negativa effekter på ekonomin. Därför försöker centralbanker ofta se igenom dem, särskilt om man tror att de är tillfälliga.

Men den avgörande frågan är hur länge chocken varar.

– Om ett högt oljepris bara ligger kvar i några veckor får det ganska små effekter. Men om det håller i sig i månader börjar man mer betrakta det som en varaktigt högre prisnivå, och då kan de indirekta effekterna bli större, säger Christina Nyman.

Inflationskris färskt i minnet

Den osäkerheten präglar också centralbankernas agerande.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, konstaterar att konflikten redan påverkar ekonomin.

– Kriget i Mellanöstern har redan försämrat tillväxtutsikterna. Ju längre konflikten pågår, desto större effekt får den både på ekonomin och på inflationen.

Erfarenheterna från de senaste årens inflationskris gör centralbankerna mer restriktiva med att sänka räntorna.

– Med den senaste inflationshistoriken kommer centralbankerna att vara extra försiktiga och troligen inte vilja ta några risker.

Om osäkerheten däremot skingras kan centralbankerna i större utsträckning våga se igenom energiprisuppgången, menar Mattias Persson. Det skulle i så fall kunna ge utrymme för exempelvis Riksbanken att ta mer risk i penningpolitiken.

Tiden fäller avgörandet

Kjersti Haugland, chefsekonom på norska DNB Carnegie, pekar också hon på att centralbankerna fortfarande har färska erfarenheter av flera år med inflation över målet.

– Det gör det mer riskfyllt att bara låta en ny inflationsimpuls passera utan att reagera. Risken är att inflationsförväntningarna biter sig fast på en för hög nivå.

Samtidigt finns krafter i ekonomin som kan göra att tillväxten inte bromsar lika kraftigt som vid tidigare energiprischocker.

– Vi har en starkt politiskt driven investeringsvåg i både USA och Europa, med stora satsningar på försvar, infrastruktur och energisystem. Den typen av investeringar är mindre känsliga för konjunktursvängningar.

Det innebär att energichocken kan få mer komplexa effekter än tidigare.

– Om situationen trappas ner inom några veckor kan energipriserna falla tillbaka ganska snabbt. Men ju längre konflikten varar, desto större blir risken att de ekonomiska effekterna blir tuffare.

För centralbankerna innebär det att kriget i Mellanöstern har fört in en ny variabel i bilden kring inflationen – en som penningpolitiken i praktiken har begränsad kontroll över: tidsperspektivet.

– Vårt huvudscenario är att situationen lugnar sig inom några veckor och att olje- och gaspriserna då faller tillbaka mot nivåerna före kriget, säger Kjersti Haugland.

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, är dock säker på att oljeprischocken redan har fört med sig konsekvenser för räntesättningen framöver. Det fanns till och med analytiker som spådde att en räntesänkning var på väg från Riksbanken redan under våren, men den prognosen faller nu, menar hon.

– Dörren för en räntesänkning från Riksbanken har stängts, säger Susanne Spector.