Trump pausar bistånden – svaret: ”Då rasar hela bygget”

När Donald Trump tillträdde som president i januari pausade han allt bistånd i 90 dagar. Sedan dess har majoriteten av personalen hos USA:s största biståndsmyndighet USAID permitterats och över 90 procent av avtalen ska sägas upp. Det innebär att 60 miljarder dollar i bistånd dras in.

– I beslutet att säga upp 90 procent av alla anställda på USAID går man emot domarna som har sagt att man bör avvakta. Sedan biståndet pausats har inte organisationerna som tidigare fått stöd vågat arbeta vidare eftersom de då riskerar att inte kunna finansiera sina program. Det ger en direkt effekt på de människor som är mest utsatta och som man arbetar för. De som redan i dag knappt har några rättigheter, mat eller vatten. De har ju varken styrt biståndets inriktning eller är orsaken till sitt eget krisläge. Det är det allra värsta, säger Annika Otterstedt, Sidas talesperson i frågan.

Under perioden 2014-2024 fördelade USA 635,2 miljarder dollar i bistånd, varav USAID stod för 314,3 miljarder enligt OECD. Utbetalningarna gick främst till hälsosektorn som huvudsakligen var riktat mot länder söder om Sahara, fred och säkerhet som varit riktat mot Mellanöstern och Nordafrika. Samt ekonomisk utveckling där den största delen gått till Ukraina.

305 miljoner människor i akut behov

– USA har varit en väldigt stor del av det internationella biståndet och har stått för cirka 40 procent totalt. Om man ser det här som ett bygge, där 40 procent av tegelstenarna rycks från en dag till en annan, då riskerar hela bygget att rasa. Det har vi aldrig sett förut i ett globalt samarbete. Gapet mellan behov och finansiering är redan stort och ökar varje år, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för svenska Röda korset.

I dag är 305 miljoner människor i akut behov av humanitär bistånd och 1,1 miljarder människor lever i multidimensionell fattigdom sett till inkomst, utbildning och hälsa. Länder söder om Sahara riskerar att drabbas hårdast då många länder fortfarande inte återhämtat sig sedan pandemin. Enligt Modéer kommer människor dö av att USA drar undan stöd för medicinering.

– Det är en dödsdom för de som inte får sina livsnödvändiga mediciner. Det handlar inte bara om bistånd till de allra fattigaste, utan det handlar även om internationell säkerhet. Många har bland annat larmat för globala hälsohot som pandemier, som också kan komma i spåren av det här. Så det ligger även i vårt egenintresse när solidariteten inte räcker, säger hon.

"Miljoner barn drabbas"

Pernilla Baralt, generalsekreterare på Unicef Sverige, säger att det för tillfället är svårt att veta exakt hur ett eventuellt indraget bistånd från USA kommer att påverka, men att det redan nu har fått konsekvenser för barnfondens arbete.

– Just nu påverkas våra program i omkring hälften av länderna där vi arbetar, det innebär att många miljoner barn redan drabbas. Vi välkomnar undantaget för direkt livräddande insatser, men våra pausade program är också livsviktiga för barn, säger hon och fortsätter:

– Sedan år 2000 har barnadödligheten sjunkit med 60 procent. Tyvärr ser vi att den positiva utvecklingen har stannat av på många områden. Investeringarna i barns hälsa, utbildning och överlevnad behöver öka – inte minska. Vi delar oron att framstegen även för flickor och kvinnors rättigheter nu riskerar att stagnera och till och med backa.

Men det är inte bara i USA som bistånden diskuteras. Även i Storbritannien har man flaggat för neddragningar för att istället satsa på försvaret. Inte sedan andra världskriget har så många barn i världen varit i behov av humanitär hjälp som nu, uppger Unicef.

– Det är otroligt oroväckande att även europeiska länder går samma väg som USA istället för att öka biståndet. Särskilt då vi ser att bistånd också är en del av vårt försvar och att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner. Utan det ökar risken för höjd konfliktnivån både inbördes i samhället och mellan grannländer, säger Ulrika Modéer.

Europa kraftsamlar

Experterna menar att det nu är extra viktigt för Europa att upprätthålla relationerna med alla delar av världen och att Sverige måste fortsätta ha en ledande roll i att säkra bistånd. Enligt Sida riskerar 34 miljoner människor i 25 av världens mest akuta kriser stå utan livsavgörande stöd om det amerikanska biståndet inte återupptas. De fem kriser som riskerar att påverkas mest är Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan, Haiti och Palestina.

– När en mycket stor biståndsaktör, som har varit en garanti för globalt bistånd plötsligt sviktar, så skapar det en enorm osäkerhet. Som i sin tur visar hur skört och volatilt det här systemet är. Om något gott kan komma av det här så är det att många människor i Europa känner att nu måste vi kraftsamla. Både inom EU och inom FN-systemet, och använda oss av det globala ramverk där alla länder är beroende av varandra, säger Annika Otterstedt.

– Just nu förs samtal i EU om hur man aldrig kommer kunna kompensera för hela USA:s bortfall, men däremot kan man bemöta och minska riskerna. Bland annat hur man kan säkerställa åtminstone hälsa/SRHR, vatten och sanitet. Biståndet är en säkerhetpolitisk fråga och har fått en ännu viktigare strategisk roll.