Trump siktar in sig på svensk jätte: "Ett hot"

Tidigare i veckan tog läkemedelssektorn ett skutt uppåt på börsen efter att Pfizer meddelat att man nått en tullöverenskommelse med Donald Trump.

För läkemedelsbolaget innebär det att man får undantag från vissa tariffer. I ett uttalande nämner också USA:s president att fler avtal lär komma.

AstraZenecas aktie har stigit drygt 10 procent i veckan på nyheten. Även sektorkollegorna Eli Lilly och Merck steg med drygt 5 procent.

Nu rapporterar Reuters att Trump-administrationen vill att AstraZeneca flyttar sitt huvudkontor till USA.

Enligt tidningen är läkemedelsbolagen bara "toppen av ett isberg". Administrationen jobbar för att få till avtal med bolag i runt 30 olika sektorer, varav flera av dem ska vara avgörande för USA:s ekonomi.

"På väg mot statskapitalism"

I några av fallen ska Trump erbjuda tullättnader till bolagen i utbyte mot intäktsgarantier eller ägarandelar, säger flera uppgiftslämnare till Reuters.

– USA förefaller vara på väg mot nån form av statskapitalism om man antar att de tendenser som nu slår igenom i praktiken, konstaterar Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

Isakson menar att det kan leda till att den öppna, fria marknaden sätts ur spel och andra mer politiska mekanismer tar över.

– Det är enbart negativt, skadar ekonomin och riskerar korruption, säger han.

I fallet med läkemedelstullar anser Isakson att de bör tas ut baserat på vilken produkt det rör sig om och vilket land varan kommer fram. Precis som det fungerar globalt idag, alltså.

– De bör inte ta hänsyn till vilket företag som handlar med varan för det leder till en ojämn spelplan där de som har politiska kontakter får fördelar framför andra. Om Trump skulle hota ett pharmaföretag med tullar om de inte investerar i USA så är det alltså ett klart avsteg från normala marknadspriciper och även ett hot mot rättstaten, säger Isakson, som har svårt att se hur Trump ska lyckas med sin strategi.

Kopelman: "Interna spänningar"

SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman har inga tankar kring hur AstraZeneca kan komma att påverkas eller agera, men ser det som "oerhört viktigt" att EU har en gemensam hållning i frågan om påtryckningar från USA.

– Det kan bli utmanande givet landspecifika intressen, så man inte hamnar i ett läge där den inre marknaden utsätts för ökade interna spänningar från den amerikanska politiken. Det gäller tullar i stort, förstås, men även den här typen av mer riktade initiativ, säger hon.

Att på olika sätt uppmuntra och företag att etablera sig och skapa jobb lokalt är inget nytt. 

– Men sedan kan tillvägagångssättet variera. Hur väl detta kommer att fungera beror nog på förhållandena i respektive bransch, till exempel hur beroende man är av importerade komponenter och om den personal man behöver finns i USA till konkurrenskraftiga löner, säger hon.

Svenska bolag påverkas av tullarna

Det står sedan tidigare klart att Volvo Cars utökar sin produktion i USA som en effekt av Trumps utlysta tullar.

– Vi kommer att behöva öka antalet bilar vi bygger i USA och säkert också flytta ytterligare en modell till den fabriken, sade vd:n Håkan Samuelsson i april.

Hygienbolaget Essity, som har USA som sin största marknad, har också uppgett att man kan flytta mer produktion från Mexiko och Kanada till USA.

Telekomjätten Ericssons vd Börje Ekholm öppnade förra året för att flytta telekomjättens huvudkontor till USA.

– Vi måste alltid titta på hur världen kan komma att se ut i framtiden. Vi vet inte. Skulle vi kunna flytta vid någon tidpunkt? Det kan mycket väl hända, har han tidigare sagt till Bloomberg.

Vice styrelseordförande och storägaren Jacob Wallenberg satte senare ner foten och sade att en flytt av huvudkontoret till USA "inte kommer att hända."