Trumps smärtgräns: ”Då blir man tvungen att göra något”
Ett utdraget krig mellan Iran, USA och Israel riskerar att slå mot världsekonomins mest sårbara punkter.
Nu varnar experter för att energi, handel och transporter snabbt kan hamna under press – något som i sin tur kan utlösa en ny inflationschock, driva upp räntorna och skaka finansmarknaderna.
– Iran riktar in sig på världsekonomins akilleshälar, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.
Lite mer än en vecka har passerat sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran – och konflikten har redan spridit sig i regionen. Iranska motattacker har bland annat riktats mot amerikanska baser och mot ekonomiskt kritisk infrastruktur, som energianläggningar, hamnar och transporter.
Och det är ingen slump. Enligt Robert Bergqvist är det en medveten strategi från Irans sida att slå mot de punkter där världsekonomin är som mest sårbar. Han kallar dem för världsekonomins tre akilleshälar.
– Den första är oförutsägbarheten, som man nu riktar in sig på genom att sprida det här kriget till fler länder. Oförutsägbarheten gör att vi hamnar i ett vänta-och-se-beteende, där hushåll skjuter upp köp och företag investeringsbeslut, säger han.
En annan central punkt är energimarknaden.
– Den andra akilleshälen är energin och energipriserna. För det handlar egentligen inte bara om energipriser, det handlar också om tillgången på energi.
Även transporterna genom regionen kan snabbt påverka världsekonomin.
– Den tredje akilleshälen är transporter, det är mycket varor som går genom Mellanöstern och kan man på olika sätt störa transporterna genom regionen och dessutom höja kostnaderna för dem. Det är ju inte bara bränsle som kostar pengar, även försäkringspremier går ju upp och gör det dyrare, säger Bergqvist.
– Utifrån det perspektivet så har Iran agerat helt enligt regelboken. De har gett sig på världsekonomin genom de här tre akilleshälarna.
Risk för inflation och högre räntor
Bergqvist pekar också på en annan risk som kan få konsekvenser långt utanför regionen.
– Något jag är rädd för – och som jag verkligen inte hoppas ska inträffa – är om Iran på något vis börjar aktivera de här sovande terrorcellerna som sannolikt finns runtom i västvärlden. Det kan skapa en otrygghet hos allmänheten och hushållen som inte är bra för världsekonomin. Skulle man rikta in sig mot kollektivtrafik, varuhus och nöjesområden skulle det skapa en oerhört negativ kraft för världsekonomin. Jag hoppas verkligen inte att det här inträffar, men riskerna finns där ute.
Om konflikten drar ut på tiden kan nästa effekt bli stigande inflation och högre räntor. Dyrare energi och störningar i transporterna riskerar snabbt att slå igenom i ekonomin – och påverka både hushållens köpkraft och centralbankernas räntebeslut.
– Tittar man på världsekonomin och vad som i de flesta ekonomier är den riktigt starka drivkraften för tillväxt så är det privat konsumtion. Om energipriserna stiger drar det undan köpkraft från hushållen och då får man snabbt en motvind i ekonomin.
Oron för aktiemarknaden: Stagflation
Enligt Bergqvist börjar marknaden redan väga in risken för högre inflation, vilket kan få räntorna att stiga. Samtidigt kan centralbankerna tvingas tänka om: den globala räntesänkningscykel som många räknade med under 2026 framstår nu som betydligt mer osäker och vissa centralbanker har redan börjat tala om möjliga räntehöjningar.Det börjar också märkas på finansmarknaderna.
– Första reaktionerna vi sett är att räntorna rör sig uppåt och att vi kanske inte får de här sista räntesänkningarna som vi hoppats på från vissa centralbanker. När den här bilden börjar bli tydligare kommer det att sprida sig mer och mer in i aktiemarknaden. Börsen har gått bra på förhoppningen om ytterligare amerikanska räntesänkningar, men nu är det ett mycket större frågetecken.
Det värsta scenariot för marknaden vore enligt Bergqvist om konflikten driver ekonomin mot stagflation.
– Mardrömmen för aktiemarknaden är om vi rör oss mot ett stagflationsscenario, med en dämpad tillväxt och en högre inflation.
”Trump kommer att fega ur”
Mycket av utvecklingen avgörs nu av energimarknaden – och framför allt av oljepriset.
Enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer är risken för en större energichock fortfarande påtaglig om konflikten fortsätter att eskalera.
– Hur stor energichocken blir beror i hög grad på hur konflikten utvecklas i regionen och om viktiga transportleder påverkas, säger han.
En avgörande faktor är transporterna genom Hormuzsundet – en av världens viktigaste oljeleder.
– När energikrisen blir uppenbar tror jag att man kommer att bli tvungna att lösa det här.
Ett kraftigt stigande oljepris skulle snabbt få konsekvenser för världsekonomin.
– Det är väl någonstans kring 100 dollar. Det är svårt att sätta en exakt gräns, men till slut blir det kännbart och då blir man tvungen att göra något.
Enligt Kopfer kan utvecklingen på energimarknaden också få politiska konsekvenser i USA.
– USA kommer att göra vad som krävs för att lösa situationen. Trump kommer att fega ur, det tror jag. Exakt när är omöjligt att säga, men när det slår för mycket mot ekonomin. Det är ju mellanårsval i USA i år och då ryker republikanerna all världens väg om Trump låter det här skada den amerikanska ekonomin.
