Trumps tullar: Detta gäller just nu
Turerna kring Donald Trumps tullattacker och pauser är många. Nu är tullpausen över och tullarna har börjat gälla. Den generella tullsatsatsen för länder utan avtal blir 10-15 procent. För EU gäller 15 procent och för länder som Schweiz och Indien som har betydligt högre tullar än så.
Med snabba svängar och komplicerade avtal reder EFN Finansmagasinet ut vilka tullar som gäller i dag.
Donald Trumps andra tullpaus är nu över för den här gången. Några länder har skrivit på avtal, där Storbritannien var först ut med en tullsats på 10 procent. Vilket också är snittullen för länder som inte slutit avtal men som USA har ett handelsöverskott med. För EU och länder där handelsunderskott råder gäller 15 procent.
Vilka tullar gäller nu?
Den 7:e augusti börjar tullarna att gälla. Enligt Trump är starten en vecka senare för att tullverket ska hinna göra anpassningar. Samtalen med Kina pågår till och med 12:e augusti och tullarna mot Mexiko pausas i ytterligare 90 dagar.
Så här ser tullsituationen ut den 7 augusti:
EU
USA inledde med att införa 20 procents "ömsesidiga" tullar mot EU, vilket Donald Trump sedan pausade i 90 dagar för att ge plats till förhandlingar. Tullarna pausades däremot inte helt då en 10 procentig "grundtull" fortfarande ligger kvar.
Men eftersom förhandlingarna i Trumps mening inte har gått framåt så hotade presidenten med 50 procents tullar mot EU i med start den 1 juni. Även dessa pausades, bara två dagar senare, till och med den 1 augusti.
Den 27:e juli slöts ett handelsavtal mellan parterna med 15 procents tullar på europeisk import, exklusive halvledare.
Generella snittullar
Turerna har varit många och vad snittullarna i slutändan skulle landa på har varit oklart. Den 1:a augusti står det klart att länder som USA har ett handelsöverskott med, det vill säga där USA exporterar mer till än importerar från, får tullar på 10 procent. Medan länder där det är ett handelsunderskott får 15 procent. Länder med större handelsunderskott får högre tullar än så.
Telefoner från Apple
11 april exkluderades smartphones och annan elektronik från de "ömsesidiga" tullarna. Det höll i sig till i fredags, den 23 maj, då Trump hotade med 25 procentiga tullar mot utlandsproducerade Iphones. Det vill säga att amerikanska kunder enbart ska kunna köpa telefoner som är tillverkade i USA och inte "i Indien eller i något annat land".
Här ligger tullarna kvar.
Kina
När tullarna mot EU och andra länder pausades i april höjdes istället temperaturen mot Kina som svarade med mottullar. Som högst hade USA 145 procent tullar på kinesiska varor och Kinas tullar mot USA låg på 125 procent. En månad senare meddelade länderna att båda sänker tullarna med 115 procent vardera i 90 dagar för fler förhandlingar.
I slutet på juni bekräftade Kina att en uppgörelse om ett ramverk för handel mellan Kina och USA har slutits. Avtalet bygger vidare på uppgörelsen i maj då tullarna pausades i 90 dagar. Vad som faktiskt ingår i ramavtal är för tillfället oklart.
De amerikanska tullarna på 30 procent ligger kvar och likaså Kinas tullar på 10 procent. Det vill säga lägre än den högsta nivån, men fortfarande högre än innan Donald Trumps "Liberation day" den 2 april. Förhandlingarna pågår till den 12:e augusti.
Bilar
I samband med "liberation day" införde USA tullar på 25 procent mot importerade bilar. En månad senare infördes lika mycket på importerade bildelar. Med undantag för amerikanska biltillverkare.
Kanadas gensvar den 9 april var att införa 25 procents tullar på bilar som inte uppfyller kraven i handelsavtalet USMCA mellan USA, Kanada och Mexiko.
Fentanyl och invandringstullar mot Kanada och Mexiko
Redan den 4 mars införde Donald Trump tullar på 25 procent mot Kanada och Mexiko med hänvisning till bristande åtgärder mot fentanyl och olaglig invandring. Men även här pausades tullarna på flera varor. I det här fallet varor som omfattas av handelsavtalet USMCA, skriver Wall street journal. Varor som inte omfattas av avtalet har fortfarande tullar på 25 procent mot sig.
Mexiko planerade mottullar som sedan uteblev. Kanada å sin sida svarade med tullar på amerikanska varor som frukt, grönsaker och sprit, till ett värde om 21 miljarder dollar.
Efter G7-mötet i Kanada meddelade Trump att ett avtal mellan USA och Kanada kan vara möjligt inom några veckor. Något han senare var snabb på att dra tillbaka då den amerikanska presidenten avbröt handelssamtalen med Kanada under den sista veckan i juni. Detta då Kanada vill beskatta USA-baserade företag för digitala tjänster.
Mot Kanada inför Trump tullar på 35 procent medan pausen förlängs för Mexiko i ytterligare 90 dagar.
Råvaror
Även här infördes tullarna tidigt. Den 12 mars var det dags för 25 procents tullar mot stål och aluminium. Den sista maj meddelade Donald Trump att han vill dubblera tullarna på stål som trädde i kraft den 4:e juni.
Kanada svarade med ytterligare tullar på 20,6 miljarder dollar på amerikanska varor. EU:s svar i april innebar tullar på cirka 23 miljarder dollar på amerikanska varor, vilket senare pausades när Trump pausade de "ömsesidiga" tullarna.
Den 9:e juli införde Trump tullar mot koppar på 50 procent från tidigare 10 procent.
Storbritannien
Den 8 maj meddelade USA och Storbritannien att de hade kommit överens om ett nytt handelsavtal. Avtalet innebär att majoriteten av brittiska varor fortfarande omfattas av den universella tullen på 10 procent men stål och aluminium undantas. Biltullarna sänktes till 10 procent med ett årligt kvottak på 100 000 fordon. Samtidigt har Storbritannien åtagit sig att importera fler amerikanska varor.
Den 17:e juni kom beskedet att avtalet verkställs efter G7-mötet i Kanada. När det gäller stål har USA gått med på att undanta Storbritannien upp till en ännu obestämd kvot. Detta är det första avtalet som har slutits efter att Donald Trump startade tullkriget. Avtalet trädde i kraft den 30:e juni med en tullsats på 10 procent.
Övrigt
Natten mellan 22-23 juli svensk tid meddelade USA och Japan att man hade kommit överens om tullar på 15 procent på japanska importvaror. Samt att Japan ska investera 550 miljarder dollar i USA.
På onsdagskväleln den 6:e augusti hotade Trump med 100 procentiga tullar mot halvledare och dubblerade tullsatsen mot Indien.
Övriga länder med avtal:
50 procent:
Indien
41 procent:
Syrien
40 procent:
Laos
Myanmar
39 procent:
Schweiz
35 procent:
Irak
Serbien
30 procent:
Algeriet
Bosnien-Hercegovina
Libyen
Sydafrika
25 procent:
Brunei
Kazakstan
Moldavien
Tunisien
20 procent:
Vietnam
Bangladesh
Sri Lanka
Taiwan
19 procent:
Indonesien
Filippinerna
Malaysia
Pakistan
18 procent:
Nicaragua
15 procent:
Afghanistan
Angola
Bolivien
Botswana
Chad
Costa Rica
Elfenbenskusten
Ecuador
Ekvatorialguinea
Fiji
Ghana
Guyana
Island
Israel
Japan
Jordanien
Lesotho
Liechenstein
Kameron
Kongo-Kinshas
Namibia
Nauru
Nigeria
Nordmakedonien
Norge
Nya Zeeland
Sydkorea
Trinidad och Tobago
Uganda
Vanuatu
Zambia
Zimbabwe
10 procent:
Australien
Falklandsöarna
Brasilien