Tunga larm när EU förlorar kapital till USA

EU:s konkurrenskraft är hotad. Ord som ekar tätt mellan EU-institutionerna och fått nytt liv efter flera ödesmättade rapporter. Senast av EU:s tidigare centralbankschef Mario Draghi som lyfter behovet av “massiva investeringar” – för att inte riskera en framtid av ”långsamma våndor”.

– Det har nu verkligen gått upp för Europa att vi är på väg nedför. Det har varit tydligt för många länge men i år är det ett skifte i Bryssel, säger Morten Irgens, vice rektor på Copenhagen Business School.

Just det här skiftet är det många som pratar om, även om problemen inte är nya. EU ligger efter i flera framtida sektorer inom digitalisering och elektrifiering där europeiska investerare visat större intresse för USA det senaste decenniet. Även om trenden pekar uppåt för europeiska startups ligger man långt ifrån sina amerikanska motsvarigheter som förra året samlade in mer än dubbelt så stora investeringar.

Något som blir problematiskt när USA tar steg mot att hålla hårdare om sina gränser, med handelstullar och förväntningar om handelskrig. Som svar märks en mer protektionistisk retorik även inom EU.

– Man ser en ganska stark ryggmärgsreaktion tvärs över Europa. När det är en utmanande tid så är det en ganska naturlig politisk reaktion att man vill skydda EU mot omvärlden. Det kan vara via olika krav på att köpa europeiskt eller kontrollera inkommande och utkommande investeringar exempelvis, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

“Stora problemet är att vi har tullar inom Europa”

– Det stora problemet är att vi har ”tullar” inom Europa. EU har 27 separata innovationsmarknader, 27 separata skattesystem och utflyttningsbeskattning som aktivt hindrar rörelsen av unga företag och entreprenörer inom Europa. Om systemet fixas skulle investeringarna öka, säger Morten Irgens.

Enligt Irgens kommer det stora problemet framöver inte vara handelskrig eller brist på investeringar utan att EU:s inre marknad inte fungerar som den ska.

Detta samtidigt som utländska investeringar till EU minskar. I fjol minskade utländska direktinvesteringar med 11 procent jämfört med innan pandemin, 2019. Samma år landade även EU:s handelsunderskott till Kina på 291 miljarder euro, vilket med undantag för året innan är det högsta underskottet till Kina någonsin.

Handelsunderskottet mellan EU och världens andra största ekonomi har ökat de senaste två decennierna, allt eftersom Kina satsat på att göra sig oberoende av omvärlden. I somras inleddes handelskrig när EU meddelade tullar på Kinas subventionerade elfordon.

Och nu väcks även oro för handelskrig mellan EU och USA. Samtidigt är det svårt att konkurrera om kapital med de amerikanska techjättarna.

– De stora techföretagen i USA har ett större marknadsvärde än alla börsnoterade europeiska bolag tillsammans. Det reflekterar hur villig man är att investera. Och det beror på möjligheten att växa, en möjlighet som inte erbjuds i Europa. Så jag tror helt klart att det finns en ovilja från resten av världen att investera i Europa inom digital teknik, teknikföretag, säger Morten Irgens.

Kapitalmarknadsunionen

Draghi-rapporten på flera hundra sidor lyfter förslag på hur man bäst ökar investeringar i EU, varav några syftar till att fördjupa EU:s kapitalmarknad genom en kapitalmarknadsunion (CMU) som ska förenkla flödet av investeringar i aktier, obligationer och andra tillgångar inom unionen. Något som egentligen först lades fram av EU-kommissionen för nära tio år sedan, men nu fått nytt liv.

– Det går inte att vara på ett möte i Bryssel utan att det här lyfts nu, säger Anna Stellinger.

På det hela föreslås ett minimibelopp på mellan 750–800 miljarder euro i nya investeringar. För att få fram pengarna lyfts behovet av offentligt kapital, utöver det som tillkommer när initiativen får genomslag, med högre produktivitet och tillväxt som följd. Men det kommer behövas privat investeringsvilja, enligt Stellinger.

– Vi har bra företag, vi har bra innovationer, men många företag i EU har svårt att hitta kapital. Flera länder runt om i Europa har extremt höga statsskulder och ligger dessutom back i sina budgetar. Så det borde inte komma några mängder av offentligt kapital därifrån.

CMU:s mål i det korta är: gemensam tillsyn och mindre reglering på värdepappersmarknaden, samt gemensamma lån- och skuldinstrument. Vilket för företagen innebär lägre, mer stabila kostnader och med det möjligheten till att växa snabbare.

Konkret innebär det, bland annat, att förflytta tillsyn från EU-ländernas finansinspektioner till europeiska tillsynsmyndigheten ESMA i Paris, införa ett gemensamt clearinghouse för värdepapper och integrera pensionssystemet mellan länder och värdepappersmarknaden.

Kan EU bli mer som Sverige?

Draghi pekar ut den svenska kapitalmarknaden som särskilt intressant, bland annat för att vi har en av de mest utvecklade aktiemarknaderna inom EU. Det speglas i intresset från internationella investerare – som står för 40 procent av ägandet av svenska aktier.

Bakom den framgången ligger bland annat det svenska pensionssystemet, även om en stor del av det kapitalet investeras utanför Europa. Till skillnad från Sverige har många européer istället sina pensionspengar i fasta, bundna tillgångar såsom bankkonton eller fastigheter.

– Sverige har en helt annan modell som är extremt intressant att titta på just nu. Vi har PPM och vi har ISK, hela Sverige sparar ju i aktier, så vi har ju vi ett helt annat sätt att tillgängliggöra kapital, säger Anna Stellinger.

Det kan dock ta tid att kopiera Sverige rakt av.

– Vår kapitalmarknad har vuxit fram över decennier i form av att folk började våga ta risk, vi började köpa aktier, det har varit ett förtroende och ansvarstagande mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Vad återstår?

Förslagen som nämns i Draghis rapport blir ett tema för den nu tillträdande Kommissionen. Efter det ska förslagen ses över av EU-rådet som säkerligen kommer föreslå ändringar och efter det väntar den sedvanliga beslutsgången med diskussioner och omröstningar i Europaparlamentet och EU-rådet.

Det innebär med andra ord att vägen ännu är lång innan vi kan se en välfungerande kapitalmarknadsunion i Europa.

– Vi har ganska svaga regeringar just nu runt om i Europa, att driva politiska projekt är eventuellt inte lika enkelt längre, säger Anna Stellinger, som ändå ser anledning till att vara hoppfull.

– Vi har en välfärdsmodell i Europa. Vi har ett demokratiskt system. Vi har innovationer. Och vi har en otrolig massa sektorer där vi fortfarande är ledande. Men det är klart att just nu befinner vi oss vid en skärningspunkt där det blir tydligt att vi behöver göra en kraftansträngning för att inte halka efter ännu mer. I det sammanhanget blir tillgång till kapital avgörande.