Tunga svenska röster öppnar för euron: ”Inte om – utan när”
För två år sedan var ett svenskt Natomedlemskap otänkbart.
Nu kan eurofrågan vara på väg att göra samma resa.
– För mig är euron inte en fråga om ”om”, utan en fråga om ”när”, säger Liberalernas Cecilia Rönn till Bloomberg.
Eurofrågan har mer eller mindre legat i politisk träda sedan folkomröstningen 2003, men den senaste tiden har den åter seglat upp på den politiska dagordningen – och det är inte bara Liberalerna som driver den.
Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade vid en riksdagsdebatt i slutet av förra månaden att hon vill se en ny utredning om ett svenskt eurointräde.
– Världen förändras, och EU förändras. Vi måste därför också våga utvärdera, utreda och analysera, med Sveriges, svenska hushålls och svenska företags bästa för ögonen, sa Svantesson då.
Geopolitiken ändrar spelplanen
Även nationalekonomen Lars Calmfors, som ledde 2003 års euroutredning, är i dag mer positiv till ett eurointräde än han var i samband med folkomröstningen 2003. Enligt honom har omvärldsläget förändrats i grunden.
– De geopolitiska övervägandena är väldigt annorlunda i dag än tidigare. Det ökar värdet av att vara en del av EU:s kärna, säger Calmfors till Bloomberg.
Han pekar särskilt på Ryssland, Kina och ett mer oförutsägbart USA, och framhåller att säkerhetspolitiska överväganden nu väger betydligt tyngre än för två decennier sedan.
– Det skulle vara ett bidrag till mer samarbete i Europa, vilket vi tycks vara i behov av.
Calmfors pekar också på att den svenska konjunkturen i dag är mer synkroniserad med euroområdet än för två decennier sedan, vilket minskar behovet av en självständig penningpolitik. Samtidigt innebär Sveriges relativt låga statsskuld att regeringen har större utrymme att använda finanspolitiken vid behov.
Ekonomiska argument väger tyngre
Även delar av näringslivet ser fördelar med ett eurointräde. Kritiken mot kronans volatilitet har vuxit under senare år, inte minst bland exportbolag som påverkas av kraftiga valutasvängningar.
En av de mest profilerade rösterna i frågan är finansmannen Christer Gardell, som länge varit en uttalad förespråkare för euron. Han menar att kronans litenhet är ett strukturellt problem för svensk industri.
– Den lilla, illikvida och volatila kronan är en nackdel för svensk industri. Det skulle försvinna om vi gick med i euron, säger Gardell till Bloomberg.
Hårt nej från Sverigedemokraterna
Cecilia Rönn bedömer att debatten kan ta fart snabbare än många tror. Hon ser tecken på att eurofrågan rör sig bort från det politiska ingenmansland där den spenderat större delen av de senaste två decennierna, och pekar på Natoanslutningen 2022 som ett exempel: länge otänkbart – tills omvärldsläget plötsligt ritade om kartan.
Men motståndet är fortsatt starkt.
Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt var den tydligaste motståndaren under riksdagsdebatten om eurofrågan i slutet av förra månaden.
– Vår valuta är intimt förknippad med vår självständighet. Man måste fråga sig hur självständig man egentligen är som land om man saknar en egen valuta, sa han då.
– Sverigedemokraterna kommer inte att medverka till att avskaffa vår egen valuta, och det är ett vallöfte.
Följ taggar