Tungviktaren: Därför flyr kapitalet till guld och krypto
Kejsare Nero spädde ut sina mynt med koppar, Henrik VIII likaså – och nu gör världens ledare det med skulder.
Något som fått kapitalet att söka trygghet i guld och krypto.
– Du äger dem för att du är orolig för att dina tillgångar ska urholkas. Du är orolig för din finansiella trygghet. Du är orolig för din fysiska trygghet, säger Blackrocks vd Larry Fink enligt Bloomberg.

Larry Finks ord speglar en bredare rörelse på finansmarknaderna. Den så kallade ”debasement trade” har fått ny fart – en strategi där investerare lämnar statspapper och stora valutor som dollarn, yenen och euron för tryggare tillgångar som guld, silver och krypto.
Fakta. Debasement trade
Begreppet ”debasement” betyder urholkning eller utspädning – och kommer från tiden då härskare som den romerske kejsaren Nero och Englands Henrik VIII spädde ut sina guld- och silvermynt med billigare metaller som koppar för att finansiera sina utgifter.
I dag används termen för att beskriva hur moderna stater urholkar värdet på sina valutor genom att öka skuldsättningen och trycka pengar. När centralbanker och regeringar finansierar stora underskott på det sättet minskar förtroendet för statsobligationer och pappersvalutor.
”Debasement trade” syftar därför på en marknadstrend där investerare säljer statspapper och större valutor – som dollarn, yenen och euron – och i stället köper reala tillgångar som guld, silver och kryptovalutor för att skydda sig mot ett urholkat penningvärde.
Det har fått priserna på både guld och krypto att rusa det senaste året, i takt med växande statsskulder och ett fallande förtroende för politiska ledare att hantera dem.
– Krypto och guld är tillgångar drivna av rädsla, säger Fink.
USA:s beroende av utländska köpare oroar
Men samtidigt som investerare flyr statspapper, pekar Fink på en annan risk – att USA:s ekonomi är alltför beroende av utländska köpare av amerikanska statspapper.
– Vi är fortfarande ett land som behöver att 30–35 procent av alla våra statsobligationer säljs utomlands, och för mig är det den största frågan just nu, säger Fink.
Han fortsätter:
– Vi har tur som lever i en tid där människor vill investera i amerikanska dollar och i den amerikanska ekonomin. Om det någonsin skulle förändras skulle det få en kraftig multiplikatoreffekt, just på grund av beroendet av att sälja dollarbaserade tillgångar till utlänningar.
