Ture Wester: Loomis är en väloljad kassaapparat – köp

Vid första anblick kan Loomis verka som ett bolag som lever på lånad tid. De senaste decennierna har kontantanvändandet sjunkit snabbt till förmån för andra betallösningar. Samtidigt har Loomis växt stadigt. Det fjärde kvartalet blev det nittonde i rad med organisk tillväxt. Förvisso var jämförelsekvartalen efter pandemin löjligt enkla, men även på senare år har Loomis uppvisat stabil tillväxt. Lösningen på den ekvationen är mångbottnad.

Sedan pandemin har minskningen av kontantanvändning i världen saktats ned, och framöver spås kurvan plana ut ytterligare. Det verkar trots allt finnas ett motstånd mot utfasningen av kontanter. I Sverige ökade till och med kontantanvändningen under 2023, om än från rekordlåga nivåer.

I USA, som står för ungefär hälften av Loomis omsättning, har antalet bankomater blivit fler de senaste åren. Dessutom har mängden kontanter i omlopp ökat. Latinamerika och Europa står för den andra hälften av försäljningen. I eurozonen är kontanter fortfarande det vanligaste betalmedlet. I Latinamerika görs över 70 procent av alla betalningar med kontanter och det är en viktig del av den ekonomiska infrastrukturen.

En annan faktor är att centralbanker och banker i högre grad valt att utkontraktera sin kontanthantering till aktörer som Loomis. De väljer att hellre fokusera på digitala betallösningar. Då tar de små och medelstora företagen hjälp av Loomis i stället.

Förra året hade Loomis ett fritt kassaflöde på 2,5 miljarder och året dessförinnan var samma siffra 4 miljarder. Pengarna återförs generöst till aktieägarna genom såväl återköp som utdelning. I fjol delade Loomis ut 880 miljoner kronor och återköpte aktier för nästan lika mycket. I år slår man till med en höjning av den ordinarie utdelningen till 15 kronor (14 kronor) och därtill en extra utdelning på 5 kronor. Slår man samman återköp och utdelning till det som kallas cash yield, kan återföringen till aktieägarna bli nästan 7 procent i år.

Trots detta är marknaden alltjämt skeptisk. Loomis saknar långsiktiga huvudägare av kött och blod och i ägarlistan finns nästan bara fondbolag.

Men välskötta bolag med lång historik av lönsam tillväxt har ofta förmågan att leverera mer av den varan. Strategin är tydlig. Loomis ska fortsätta växa på de befintliga marknaderna och dryga ut den organiska tillväxten med förvärv. I fjol drog valutamotvind och en goodwill-nedskrivning ned ett i övrigt fint resultat. Rapporten för det fjärde kvartalet var riktigt stark med rekordmarginaler. Den höglönsamma verksamheten i USA levererade en rörelsemarginal om 17,1 procent (16,6) och organisk tillväxt om 5,5 procent. Även Europa och Latinamerika kunde uppvisa lönsamhetsförbättringar.
Analytikerkåren tror på en skral försäljningstillväxt i år men något högre åren därpå. Det är i stället från marginalförbättringar resultattillväxten ska komma. Loomis har ett marginalmål på 12–14 procent, och vd Aritz Larrea har tidigare berättat att man siktar på att nå den övre delen av marginalmålet till nästa år. Det kan bli knepigt, men det räcker med att man landar i mitten av målspannet för att uppsidan ska vara god.

 Källa: Börsdata/S&P

Värderingen på årets vinstprognos ligger på P/E 13 eller EV/EBIT 10. Det är en bra bit under det historiska snittet, som under de senaste fem åren varit 16,3 respektive 12,8. Blickar man framåt mot 2028 sjunker värderingen till P/E 11 eller EV/EBIT 9.

Tiden lär förr eller senare komma ikapp Loomis, men det kommer dröja många år tills dess. I tider av krigsoro och oljeprischock tuggar Loomis på som vanligt. Risken är låg och återföringen till aktieägarna generös. På en uträknad marknad har Loomis visat organisk tillväxt nitton kvartal i rad. Cash är och förblir king ett tag till – köp kassaapparaten.