”Utgiftsbazooka” orsakar dyrare lån för Europa
Försvarssatsningar för hundratals miljarder beskrivs som nödvändiga.
Samtidigt ökar de långsiktiga lånekostnaderna för Europas största ekonomier.
– Större underskott väntar med behovet av att öka försvarsutgifterna, säger RBC BlueBay Assets investeringschef Mark Dowding till Financial Times.
Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson presenterade under onsdagen planer på att lägga de 20–25 miljarder kronor som väntas från det nya balansmålet på försvaret med start 2027. 2028 beräknas Sveriges försvarsbudget uppgå till 2,6 procent av BNP. Nato-chefen Mark Rutte talar om att Europa som helhet behöver satsa 3,5 procent.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen utlovar ytterligare 75 miljarder kronor till försvaret.
– Jag går till försvarsministern med ett tydligt budskap: Köp, köp, köp, säger hon enligt TT.
Enligt Financial Times planerar samtidigt EU att styra om dryga 1 000 miljarder oanvända kronor för pandemistöd till försvarssatsningar – vilket beräknas täcka knappt 20 procent av de investeringar som behöver göras bara på EU-nivå.
Utgifter motsvarande Finlands BNP
Bloombergs beräkningar gör gällande att ett slut på kriget i Ukraina, med USA:s nuvarande hållning, kommer att kosta Europas fem största Nato-länder 2 700 miljarder dollar – knappt 29 000 miljarder kronor i ökade försvarskostnader under de kommande tio åren. Årliga utgifter som motsvarar Finlands hela BNP.
I Tyskland klättrar den långsiktiga räntekurvan uppåt i den snabbaste takten på två år just nu med en ökning från 2,0 till 2,5 procent sedan december.
– Det är framför allt risken för att EU måste presentera planer på en "utgiftsbazooka" för att uppfylla sina försvarskrav, säger Pooja Kumra, räntestrateg vid TD Securities, till Financial Times om anledningen till utvecklingen som enligt analytiker också drivs av risken för ökande inflation och osäkerhet kring USA:s agerande i frågan om Ukraina.
Gemensamma lån aktuella
För att lösa finansieringen diskuteras både undantag från EU:s regler för tillåtna budgetunderskott, som sattes upp i oktober 2024, vilket enligt Financial Times kan mötas av negativa reaktioner från investerare.
Gemensamma europeiska lån, som även kan inkludera Storbritannien och Norge, diskuteras enligt Bloomberg allt mer intensivt. Bland annat Tysklands, Nederländernas och Sveriges regeringar har tidigare ställt sig tveksamma till gemensamma lån, men statsminister Ulf Kristersson ville under onsdagen inte utesluta några möjligheter.
– I ett läge där vi har ett dramatiskt behov av upprustning ska Sverige inte vara ett land som utesluter saker och ting, men det naturliga är att varje land nu ges förutsättningar att försvara Europa, sa Kristersson.
Samtidigt som Europa planerar upprustning fortskrider regeringen Trumps planer på minskade försvarsutgifter.
Enligt handlingar som Washington Post tagit del av har USA:s försvarsminister Pete Hegseth begärt att konkreta planer tas fram för de 8-procentiga årliga sänkningar av den amerikanska försvarsbudgeten som planeras under de kommande fem åren.
