Utländska ägarna har flytt populära aktien

En förbannelse och en välsignelse. Att väcka intresse bland ägare utanför Sverige kan i bästa fall fungera som rena turbon för aktiekursen i små och medelstora bolag. När efterfrågan plötsligt lyfts av ett köptryck från aktörer som tidigare inte intresserade sig för bolaget kan en positiv spiral av ökad uppmärksamhet, stigande börsvärde och inkludering i olika index ta sin början.

Den andra sidan av myntet är att nödutgången ligger nära till hands om det börjar blåsa snålt. För en större utländsk fond eller kapitalförvaltare är Sverige trots allt en perifer marknad, och i tider av allmän börsoro eller när frågetecken dyker upp i enskilda bolag är beslutet att sälja för att kliva ut på sidlinjen mycket lättare att ta än vad det är för en ägare som är baserad i Sverige och fokuserad på den inhemska aktiemarknaden.

Mellanskiktet lockade flest nya ägare

Summerar man de totala andelarna utländskt ägande på Stockholmsbörsen så ligger de nu på drygt 36 procent för Large-Cap-listan, knappt 32 procent på Mid Cap och styvt 21 procent på Small Cap, enligt Modular Finance som driver ägartjänsten Holdings. Det visar deras senaste kvartalssammanställning från oktober i höstas och mest intressant i den summeringen var att utlänningarna flyttade fram sina positioner rejält bland de mellanstora bolagen. Uppgången på nästan 4 procentenheter innebar en rekordhög andel på Mid-Cap-listan sedan bolaget började mäta år 2001.

Bland enskilda bolag kan förändringarna vara betydligt större än så i många fall och med hjälp av Holdings har EFN Finansmagasinet gått igenom hur utlänningskvoten förändrades under fjolåret för bolagen på de tre ordinarie listorna (Large, Mid och Small Cap).

Vi har jämfört andelen utländskt ägande vid förra årsskiftet, den 31 december 2023, med den senaste verifierade siffran. Det innebär att slutresultatet för 2024 i några fall kan komma att finputsas i takt med att bolagen uppdaterar ägarlistorna de närmaste veckorna.

Var har då de utländska ägarna ökat och minskat mest? I tabellen nedan har vi listat de 25 bolagen där ökningen i procentenheter har varit störst och längre ned i artikeln finns en tabell över bolagen med störst minskning.

Bland bolagen som hamnar högt upp finns många exempel på specialsituationer. Resurs Holding som toppar listan i särklass fick ett bud på sig av CVC och Waldakt i somras vilket förklarar den stora rockaden i deras ägarlista.

Eniro å sin sida fick in den nederländska branschkollegan Azerion som största ägare när de inledde ett strategiskt samarbete i fjol och även i Logistea är det en större affär som ruskat om i ägarlistan. I samband med samgåendet med KMC i Norge kom BEWI Invest in som näst största ägare i fastighetsbolaget bakom Rutger Arnhult.

I Tele2:s fall är det Kinneviks uppmärksammade sorti som mångårig ägare som ligger bakom förändringen. Numera är köparen, franska Freya Investissement, teleoperatörens största ägare med knappt 20 procent av kapitalet och 27 procent av rösterna.

En betydande ökning kan också komma mer organiskt vilket Hemnet är ett exempel på. Bostadsförmedlaren har det senaste året fått se ett flertal utländska kapitalförvaltare öka sina positioner med ganska beskedliga belopp, men tillsammans har det lyft den utländska kvoten rejält. Intresset från utlandet har gått hand i hand med en ganska skeptisk syn på aktien på hemmaplan, och med en kursuppgång på närmare 50 procent.

Vänder vi blicken till aktierna som tappat utländska ägare i större skala så är det Gentoo Media, tidigare en del av Gaming Innovation Group, som ligger i topp. Här ska man dock vara lite försiktig med alltför långtgående tolkningar då det är ett lite udda börsdjur: registrerat i USA, huvudkontor på Malta, dubbelnoterat i Oslo och Stockholm och nyligen uppdelat i två separata bolag.

Visserligen står det klart att Nya Zeeländska Skycity Entertainment Group sålt hela sitt ägande i fjol och att den polska Juroszekfamiljen har dubblat sin position i Gentoo, men samtidigt utgör ”okänt land” hela 27 procent av ägandet i Holdings statistik.

Tidigare kursraketer har lämnats

Intressantare är kanske flykten från ett bolag som Dustin där en hel del utländska aktörer tycks ha tröttnat på problemen samtidigt som huvudägaren Axel Johnson gått över 50 procent i ägande. Andra aktier som inte verkar locka utlänningarna lika mycket längre hittar vi bland namn som tidigare haft stjärnstatus och brant stigande kurskurvor, som Avanza, Nibe och Fortnox.

Strålknivsbolaget Elekta är ett annat intressant exempel. Frekventa besvikelser och lägre förväntningar kan förklara en lägre aktiekurs, men att många utländska ägare har tagit ned sina positioner inte bara i fjol utan även året före spär på det negativa trycket på bolagets värdering.

I slutändan är det bolagens vinster, och framför allt vinstutsikter, som kommer att bestämma vad en aktie är värd och vart den är på väg. Men vägen till ett rättvisande bolagsvärde kantas av många separata beslut att sälja eller köpa aktien och då blir de utländska aktörernas syn en viktig ”swingfaktor” att ta hänsyn till på kort och medellång sikt.

Får man som befintlig aktieägare dem med sig så kan det gå fort uppåt, men man bör vara medveten om att de oftast inte är mycket att hålla i handen om åskan börjar gå.