Utländska uppköp – en vinst för Sverige

Varje år köps mellan 200 och 500 svenska företag upp av utländska aktörer, främst i storstadsregionerna. De företag som säljs är ofta större än genomsnittet, mer produktiva och exportintensiva, och finns framför allt inom industri, handel, it och teknikkonsultning. Köparna kommer i huvudsak från Norden och andra OECD-länder.

Farhågor om massflykt av produktion eller forskning visar sig överdrivna: nästan alla företag fortsätter sin verksamhet i Sverige och i många fall ökar sysselsättningen. Samtidigt är risken för nedläggning något högre än vid inhemska uppköp, vilket rapporten menar kräver vaksamhet.

De ekonomiska effekterna av förvärven är påtagligt positiva. Produktiviteten i de uppköpta företagen ökar med 5–10 procent inom tre år, särskilt i mindre företag och inom tjänstesektorn. Tillsammans står utlandsägda företag för omkring 40 procent av produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv, trots att de bara utgör en liten andel av företagen. Utländska ägare bidrar också till ökad internationell integration: import och export växer, inte minst gentemot det nya ägarlandet.

Ett öppet Sverige har mycket att vinna

Rapporten noterar att uppköp i känsliga sektorer som försvar, energi och telekom är få, och i huvudsak genomförs av aktörer från EU- eller OECD-länder. Säkerhetsrisken bedöms därför som begränsad.

Slutligen lyfts den nya ordningen för granskning. Inspektionen för strategiska produkter har fått mandat att pröva utländska direktinvesteringar. Hittills har inga affärer stoppats, men processen innebär ökade kostnader och kan på sikt påverka inflödet av utländska förvärv.

Rapportens slutsats är tydlig: Sverige har mycket att vinna på öppenhet för utländska. Utmaningen framåt är att balansera de samhällsekonomiska vinsterna med ett rimligt skydd för nationella intressen.