Vad händer om USA drar ur sladden – och släcker molnen?

En julidag förra året förlorade Nayara Energy plötsligt tillgången till sin digitala arbetsmiljö. På huvudkontoret i Mumbai stängdes den indiska oljeaktören ute från Microsofts molntjänster, och anställda blev utan e-post och andra centrala verktyg. Bakom avstängningen låg EU-sanktioner riktade mot ryska bolag, däribland Nayaras delägare Rosneft.

”Microsoft begränsar just nu Nayara Energys åtkomst till bolagets egen data, egna verktyg och produkter – trots att dessa har förvärvats med fullt betalda licenser”, skrev raffinaderiet i den rättsliga stämning bolaget lämnade in för att få tillbaka servicen.

”Inte längre en teoretisk risk”

Men geopolitiska verktyg som används av EU kan också komma att riktas mot unionens egna företag. President Trump har nu visat att han inte drar sig för att hota EU-länder med strafftullar av politiska skäl. Frågan är om han även skulle kunna ta till andra metoder, som att stänga av tillgången till amerikansk teknik.

– Det är en reell risk, och den är inte teoretisk längre. USA har både lagstiftning, verktyg för att kontrollera export och en stark tradition av att koppla teknik, säkerhet och utrikespolitik till varandra, säger Jonas Kjellstrand, senior rådgivare inom AI-strategi och industriell omställning.

Johan Linåker, senior researcher vid forskningsinstitutet RISE, instämmer.

– Det geopolitiska spelet och tillhörande ordväxlingar fortsätter att bli allt skarpare. Flera uttalanden under Davos pekar på att Europa börjar röra sig mer samlat mot att stärka sin digitala suveränitet.

Europa är starkt beroende av amerikansk teknik. Uppskattningsvis 70 procent av molntjänsterna tillhandahålls av tre amerikanska bolag: Amazon Web Services (AWS), Google Cloud och Microsoft Azure. Men beroendet sträcker sig långt bortom molntjänster.

Dario Maisto, italiensk analytiker vid det amerikanska analysföretaget Forrester Institute, säger att amerikansk teknik redan använts som geopolitiskt vapen och pekar på såväl Nayara som Starlink i Ukrainakriget. Frågan är mot vem.

Men Maisto ser inte datan som förvaras i amerikanska moln, som ofta debatterats, som det stora problemet.

– Företag och organisationer måste framför allt se till att de har tillgång till infrastrukturen även om någon i praktiken ”drar ur sladden”. Verksamheten måste kunna fortsätta att fungera, säger han.

Maisto pekar på att det redan i dag finns lösningar, till exempel isolerade system och privata moln, som kan fungera frikopplat under en begränsad tid, upp till 30 dagar. Problemet är att många organisationer inte ens har överblick över vilka digitala tjänster de använder – eller hur dessa är sammankopplade.

– Många företag känner inte till sina egna beroenden. De vet inte att de tjänster de använder i Europa i själva verket är beroende av utländska datahallar och system, säger han.

Som exempel lyfter han den globala driftstörning hos AWS som i oktober förra året slog ut appar och webbtjänster världen över. Bland de drabbade fanns Snapchat, Roblox, Signal och Duolingo, liksom banker och myndighetstjänster i Storbritannien.

Många företag och myndigheter uppgavs ha blivit tagna på sängen av avbrottet, som påverkade stora delar av deras verksamhet. Händelsen beskrevs av experter som ett tydligt exempel på hur beroendet av ett fåtal globala leverantörer gör både internet och samhällskritiska funktioner sårbara.

Kyliga samtal i Davos

Vid Världsekonomiskt forum i Davos blev relationen mellan Europa och USA ett av veckans stora samtalsämnen. Flera europeiska ledare reagerade på Trumps senaste utspel om Grönland.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade i sitt tal vikten av att bygga ”en ny form av europeisk självständighet”.

“Som jag ser det är den seismiska förändring vi genomgår i dag en möjlighet, ja faktiskt en nödvändighet, att bygga en ny form av europeiskt oberoende. Den goda nyheten är att vi agerade omedelbart. Oavsett om det gäller energi eller råvaror, försvar eller det digitala rör vi oss snabbt”, förklarade hon. 

Under veckan backade Donald Trump från flera tidigare uttalanden, den möjliga användningen av militär makt mot Grönland och hot om strafftullar. Men trots det fortsatte många att uttrycka oro över den förändrade världsordningen.

Företagsledare varnar

I en panel om Europas framtid och digital suveränitet beskrev franska Mistral AIs vd Arthur Mensch hur djupt beroendet av amerikanska digitala tjänster är.

 “Vi har i praktiken förlorat slaget om molnet och skapat ett enormt beroende av amerikanska digitala tjänster i Europa. Det innebär att 80 procent av de digitala tjänsterna importeras från USA”, sade han.

I samma diskussion målade han upp ett scenario där beroendet fördjupas ytterligare.

“Det kan sluta med att 95 procent av alla digitala tjänster och all artificiell intelligens importeras från USA. Då kommer hela den europeiska industrin att köra sina processer ovanpå en infrastruktur som kan stängas av om USA bestämmer sig för det.”

Hans slutsats var att Europa måste bygga egen kapacitet och stärka sin förhandlingsposition inom digital teknik.

Ericssons vd Börje Ekholm, sedan länge bosatt i USA, intog en annan hållning.

– Den här linjen om europeisk suveränitet är farlig, sade Ekholm till Bloomberg News.

Europa saknar, enligt honom, i dag kapacitet för verklig teknologisk självständighet. Att försöka bygga europeiska alternativ till amerikansk teknik innebär därför både en risk för högre priser och försämrade relationer med Washington.

Jonas Kjellstrand ger Ericsson-chefen delvis rätt i att det finns en risk i att göra frågan till en ideologisk konflikt med USA.

– Men problemet är inte amerikansk teknik, utan Europas beroende. Lösningen är att bygga egen valfrihet och kontroll där det verkligen räknas, säger han.

Samtidigt pekar han på att EU i dag har svårt att skapa sammanhållning kring AI- och IT-frågorna. Flera medlemsländer, däribland Sverige, går före på egen hand, ofta snabbare än politiken. Enligt Kjellstrand är EU:s regelverk i praktiken tandlöst i det rådande geopolitiska läget, där USA agerar utifrån egna intressen.

– EU måste modernisera sitt regelverk så att vi snabbt kan bygga upp kapacitet och förmåga, och därmed konkurrera med andra geografier.

Vägar och moln måste skyddas

För att hantera riskerna för digitala nedsläckningar måste den digitala infrastrukturen, enligt de experter som EFN talat med, behandlas på samma sätt som fysisk infrastruktur, som hamnar, vägar och elnät.

– Europa behöver säkerställa att det finns rådighet och resiliens om en kris skulle uppstå. Den digitala infrastrukturen måste fungera i en krissituation och kunna motstå påfrestningar precis som den fysiska, säger Johan Linåker.

EU har redan tagit fram ett ramverk för upphandling av molntjänster, med målet att europeisk data ska stå under europeisk kontroll. Ytterligare initiativ är på väg. Men frågan är om det räcker.

Var på en skala från 1 till 10 befinner sig Europa – och Sverige – i dag när det gäller digitalt oberoende och faktisk kontroll över sin digitala infrastruktur?

– Om ett är total naivitet och tio är full kontroll, skulle jag säga att Sverige ligger någonstans mellan fyra och fem, med goda förutsättningar att snabbt nå runt sju–åtta om man lyckas omsätta strategierna i praktisk handling, säger Jonas Kjellstrand.

Enligt Kjellstrand ligger Europa sämre till, mellan tre och fyra. Han pekar på att EU har ett starkt regelverk, integritet och medvetenhet.

– Men Europa är svagt när det kommer till genomförande. Det saknas fortfarande storskalig beräkningskapacitet, operativ kontroll i moln- och plattformsskiktet, egen rådighet över verktygskedjor, modeller och datalager samt det tempo som krävs för att gå från politik till produktion.

Behöver tänka annorlunda

Dario Maisto betonar att vägen mot ett digitalt självständigt Europa är lång, utan att precisera mer än så. Men säger att det finns mycket som går att göra redan nu för att minska riskerna.

– Företag och myndigheter bör börja med att se över sin exponering och vad som behöver skyddas. Därefter kan de inleda en dialog med sina leverantörer.

Det handlar om att förstå risker och konsekvenser – till exempel vad som händer om tjänster påverkas av sanktioner, exportregler, politiska konflikter eller juridiska beslut.

Jonas Kjellstrand beskriver utvecklingen som ett skifte i hur organisationer tänker kring sina it-lösningar. I stället för att enbart välja den tekniskt bästa tjänsten blir det allt viktigare att också välja lösningar som man har kontroll över.

– Vi är på väg från att ”bästa tjänsten vinner” till att bästa tjänsten under acceptabel kontroll vinner. Det innebär mer fokus på risk- och kontinuitet, dataplacering och egna resilienta system, särskilt för samhällskritiska verksamheter, säger han.

Kjellstrand menar också att användningen av flera system och leverantörer måste ha ett tydligt syfte. Det ska inte handla om att följa trender, utan om att minska sårbarheten så att inte hela verksamheten slås ut om en tjänst faller bort. I vissa fall krävs dessutom egna lösningar som organisationen själv har full kontroll över.

Det handlar dock inte om att byta allt över en natt, utan om att stegvis bygga möjligheter att klara sig även om förutsättningarna förändras.