Vägen till sovrummet går genom köket
Låga födelsetal oroar politiker världen över. Men lösningen är inte mer traditionella könsroller, visar ekonomipristagaren Claudia Goldins forskning. Tvärtom – länder där män tar större ansvar i hemmet har också fler barn.
Jag tror att många hade mått bra av mer traditionella könsroller”, säger Denice Westerberg som svar på frågan om varför svenska kvinnor inte föder fler barn. Denice Westerberg, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, menar att kvinnor som uppmuntras att utbilda sig och göra karriär missar tåget. ”Helt plötsligt, ja då är man 30, och sedan hinner man inte skaffa så många barn. Jag tror att det är en stor del av problemet.”
Vad har könsroller med födelsetal att göra?
Claudia Goldin fick ekonomipriset år 2023 tack vare sin forskning om könsskillnader på arbetsmarknaden. På senare tid har hon riktat uppmärksamheten mot just könsroller och födelsetal. I en nypublicerad artikel visar hon att traditionella könsroller snarare är en del av problemet än en del av lösningen.
Claudia Goldin jämför födelsetal med hur det obetalda hushållsarbetet i hemmet – tvättning, diskning, städning, barnpassning – fördelas inom familjen. Här finns det stora skillnader. I Sverige lägger kvinnor i genomsnitt 49 minuter mer per dag på hushållsarbete än män. I Italien är skillnaden nästan 3 timmar. (Inget land har en helt jämn fördelning.)
Jämförelsen visar en stark koppling mellan hushållsarbetets fördelning och födelsetalen. Sverige ligger relativt bra till. En svensk kvinna förväntas föda 1,7 barn under sin livstid. I Italien är siffran 1,3. Det verkligt varnande exemplet är Sydkorea. Där lägger kvinnor 2 timmar och 46 minuter mer tid på hushållsarbete än män – och födelsetalet är hisnande lågt 0,9.
Hur förklarar då Claudia Goldin att en jämnare könsfördelning åtföljs av högre födelsetal?
I länder som Sverige har ekonomisk tillväxt gått hand i hand med social utveckling: ekonomisk politik och sociala normer har gett kvinnor möjligheter att kombinera arbete med föräldraskap. I andra länder har traditionella könsroller bestått. Där måste kvinnor välja mellan karriär och familj. I Italien och Sydkorea innebär det att fler kvinnor helt väljer bort att skaffa barn.
I länder som Sverige har ekonomisk tillväxt gått hand i hand med social utveckling: ekonomisk politik och sociala normer har gett kvinnor möjligheter att kombinera arbete med föräldraskap.
Denice Westerberg har rätt i att barnafödandet påverkas av att människor skjuter på familjebildningen. Men mer traditionella könsroller skulle inte leda till fler barn. Tvärtom riskerar effekten bli att kvinnor väljer bort både barn och familj.
Hon kan också ha en poäng i att unga människor borde uppmuntras att skaffa barn tidigare. Men detta görs bäst genom reella möjligheter att förena familjeliv med lönearbete för unga människor. Allt som skulle göra livet lättare för unga familjer kan stimulera till familjebildning. Att få ordning på bostadsmarknaden vore en bra början.
Om det är en sak vi kan lära oss av Claudia Goldins forskning, så är det värdet av jämställda könsroller. Om hon har rätt är födelsetalen direkt beroende av om män axlar ansvar i hemmet. Killar som oroar sig för låga födelsetal får därför en konkret hemuppgift: gå hem och diska.