Varningen: Kinas mineralgrepp hotar börsens försvarsrally
Det pågår en försvarsboom på börsen – men i kulisserna växer oron för att Europas upprustning är byggd på kinesisk mark.
Nu höjs röster från flera håll om att EU måste agera – innan Kina utnyttjar sitt grepp om kritiska mineraler som ett geopolitiskt vapen.
Sedan Kina i april ströp exporten av flera kritiska mineraler har jakten på sällsynta jordartsmetaller intensifierats bland europeiska handlare. Ämnen som terbium, yttrium och samarium – centrala komponenter i allt från missiler och stridsflyg till satelliter – har blivit svåra att få tag på, och trycket ökar på alternativa leveranskällor, rapporterar Bloomberg.
Även om många försvarstillverkare uppger att de klarar sig genom lagerhållning och diversifierade leverantörskedjor så växer oron för att flaskhalsarna snart kan bli akuta.
Enligt uppgifter till Bloomberg, från personer med insyn i EU:s interna diskussioner, har det kinesiska exportstoppet blottlagt ett strategiskt beroende som hittills inte tagits på fullt allvar i Bryssel: EU:s förmåga att försvara sig är i praktiken beroende av kinesiska råvaror.
Samtidigt som exportreglerna har stramats åt har Kina infört ett nytt licenssystem som ger Peking vetorätt över vilka länder och branscher som får tillgång till dess mineraler. EU:s begäran om fleråriga exportlicenser har avslagits – och trots vissa lättnader sedan i april är systemet fortfarande så begränsande att europeiska företrädare beskriver det som både ohållbart och politiskt känsligt.
– Företag och politiker ser olika på det här. Regeringar måste förstås ta hänsyn till hela bilden, säger Jakob Kullik, forskare vid Tekniska universitetet i Chemnitz.
– Därför är jag försiktig med vad bolagen rapporterar, för marknadsdatan visar något helt annat.
Ordförandens hårda ord: ”Utpressning”
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat Kinas agerande för ”utpressning” och lovat ett kraftfullt svar. Men vägen till en långsiktig lösning uppges vara krokig. Enligt Bloombergs källor saknar EU både den samlade politiska viljan och de investeringar som krävs för att på allvar minska beroendet av Kina.
När europeiska och kinesiska företrädare möts i Peking denna vecka för att markera 50 år av diplomatiska relationer står mineralfrågan högt på agendan. Men förhoppningarna om någon konkret lösning är låga. Inom EU växer oron för att Kina kan utnyttja sitt kontrollövertag för att utöva politiska påtryckningar i andra handelsfrågor – som elbilstullar eller pågående utredningar om subventioner.
Samtidigt pågår ett försök till långsiktig omställning. EU:s lagstiftning om kritiska råmaterial, Critical Raw Materials Act, trädde i kraft i fjol och innehåller mål om att bygga upp inhemska leveranskedjor och öka återvinningen av sällsynta metaller från elektronikavfall. Men industrin har kritiserat åtgärderna som otillräckligt finansierade – och enligt handlare är det fortfarande billigare att skicka elektronikskrot till Kina än att återvinna det inom EU.
Japan – ett föredöme
Japan pekas ofta ut som ett möjligt föredöme. När landet 2010 stoppades från kinesiska leveranser svarade regeringen med att statligt stötta gruvinvesteringar i andra länder och bygga upp egna försörjningskedjor – bland annat i Australien och Frankrike.
En liknande väg kan bli nödvändig för Europa, enligt Kullik.
– EU borde satsa på att bygga bearbetningsanläggningar för sällsynta jordartsmetaller inom unionen, med målet att skapa strategiska lager. Om en konflikt verkligen bryter ut, är det den enda logiska lösningen, säger han.