Varningsskott på räntemarknaden: ”Risken för hjärtinfarkt ökar”

Liknelsen i ingressen här ovanför går att missförstå om man vill, men i grund och botten handlar den om långräntor, och en amerikansk experimentlusta som under den senaste veckan fått den amerikanska 30-åringen att tangera de höga nivåerna från i juli.

Även andra länders 30-åriga obligationsräntor fortsätter att stiga. I Japan nåddes en ny rekordnivå i tisdags och i Storbritannien har kostnaderna för långfristiga lån stigit till högsta nivån sedan 1998.

En utveckling vi med stor sannolikhet inte sett början på slutet av.

– Jag tror absolut att det finns en risk för att de fortsätter att stiga den närmsta tiden. Det vi sett hittills, att investerare sänder vissa signaler att de är bekymrade över den här utvecklingen, är oroväckande – men vi har ju inte sett ett massivt säljtryck, det är inte så att det är några paniknivåer på räntorna än så länge. Det har varit en lite långsammare process så det här känns mer som ett varningsskott, säger Louis Landeman.

Uppgången drivs av ett större obligationsutbud, en stigande löptidspremie och gnagande osäkerhet kring centralbankens oberoende. Utan en trovärdig ”diet” för underskotten lär investerare kräva mer betalt – och räntorna ticka högre.

– Det som kommer avgöra om den här oron blir starkare eller inte kommer att vara hur väl det går för den amerikanska ekonomin. För om du tar det här med tullar och allting så är ju risken där att de driver en politisk agenda som är ”America first”, så kan det bli på bekostnad av att få en långsammare tillväxt och mindre handel globalt och så vidare, och vi går mot en form av lågkonjunktur, säger Landeman.

”Tullar ökar risken för ett stagflationsscenario”

I en normal lågkonjunktur brukar långräntor falla – men det finns inget som är normalt med dagens omvärldsläge. 

– Problemet är att tullar och annat ökar risken för ett stagflationsscenario med lägre tillväxt och en fortsatt hög inflation, och då har du ett problem att centralbankerna i det scenariot inte vågar sänka, och det är precis det som Fed gör just nu, man vågar inte sänka för att man tycker att det är för osäkert, säger Landeman.

För att vända utvecklingen krävs en starkare tillväxt. Något Trump räknar med att driva fram via skattesänkningar och expansiv finanspolitik, men frågan är om han missat målet med sina skattelättnader för de allra rikaste.

– Ja, men med Trump så vet jag ärligt talat inte hur mycket strukturerad plan det finns. Jag tror att det handlar mer om att man vill göra saker som är populära, och nu blir det populärt mot grupper som man tycker är de viktigaste utifrån ett politiskt perspektiv, och nånstans är väl det här kanske problemet, att de här lättnaderna riktas mot de väldigt, väldigt rika, så man styr landet tillsammans med kapitalister och ägare av techbolag och andra väldigt förmögna personer.

På pappret kan det skapa en stark styrning – men i praktiken träffar lättnaderna främst höginkomsttagare, vilket ger liten konsumtionskick och större polarisering.

– Skattesänkningar högst upp har låg multiplikatoreffekt – de bygger förmögenheter snarare än bred konsumtion, säger Landeman och fortsätter:

– Det kommer att leda till ett ännu mer polariserat samhälle. Rent krasst kan en person som Trump tycka att det gynnar honom eftersom han tänker att ökat missnöje historiskt gjort att han fått fler röster.

USA liknas med en kraftigt överviktig patient

I det långa loppet ser Landeman flera scenarion framför sig – men bara en lösning.

– Det finns olika skeenden i den här processen. När det gäller USA så kanske man inte går direkt till panik härifrån. I stället kan det bli ett mer utdraget skeende med flera steg. I det första läget försöker regeringen troligen sätta ökad press på centralbanken att sänka räntorna och köpa mer obligationer eller trycka mer pengar. Den troliga konsekvensen av det skulle vara kraftigt ökad inflation och ökad oro på räntemarknaden. Om inga stabiliserande motåtgärder vidtas skulle man då kunna hamna i ett fullskaligt krisscenario vad gäller förmågan att vid den tidpunkten hantera en enorm skuldbörda, säger Landeman och fortsätter med att jämföra USA med en kraftigt överviktig hjärtpatient.

– Jag tycker att man kan likna det med en kraftigt överviktig patient som kommer in till en läkare med ett hjärta som slår väldigt snabbt och är orolig för en hjärtattack. Då säger förmodligen läkaren till patienten att ”Ja, det här är bekymmersamt. Vi kan inte säga när du kommer få en hjärtattack, men det kommer att ske om du inte går ner i vikt.” Och om patienten inte gör det, utan i stället fortsätter att lägga på sig ytterligare kilon, så kommer det ju att komma en hjärtattack någon gång, men exakt när det sker är omöjligt att säga. 

På ren svenska: kilona är växande underskott och större obligationsutbud; dieten är en trovärdig plan för att minska dem.

Enda haken? Patienten lyssnar inte.

– Problemet i dag är att vi inte ser att den här patienten vill gå ner i vikt, att man snarare fortsätter att lägga på sig kilon, och ju längre det går desto mer kommer risken för en hjärtinfarkt att öka, och när det väl sätter igång så går det väldigt snabbt och det är tyvärr en process som är väldigt svår att stoppa.

Korta mandat som krockar med lång skuld

Ett färskt exempel är det som skedde i Storbritannien för några år sedan.

– Man brukar ju dra parallellen med England 2022, när räntorna stack iväg väldigt, väldigt snabbt och det fällde ju den dåvarande regeringen. Man la en budget som var kraftigt ofinansierad och sen blev det väldigt snabbt panik på räntemarknaden och sen fick man helt enkelt göra en tvärvändning och ta bort de här förslagen. 

Skillnaden mot USA är skalan.

– Skulle det bli en kollaps på räntemarknaden i USA så skulle det slå igenom på alla världens finansmarknader, det är inte tu tal om det. Och i förlängningen också leda till någon form av bankkris eftersom både banker och väldigt många investerare är exponerade mot den amerikanska räntemarknaden. USA kan tyckas vara för stort för att ställa in sina betalningar men problemet är att det inte finns någon annan som kan kliva in och rädda situationen, så därmed finns det ingen lösning på den problematiken om det nu skulle gå så långt.

I alla fall ingen omedelbar lösning. För där penningpolitiken inte längre räcker till återstår endast politiken – där korta mandat nästan alltid krockar med lång skuld.

– Problemet är väl tidsperspektivet för en politiker i en demokrati. De vill bli omvalda, men det är svårt om man har en åtstramande budget, säger Landeman.

Något som kan öppna dörren för ett hårdare styre i framtiden.

– Kraftiga konvulsioner på kapitalmarknaderna kan tillsammans med ett mer polariserat samhälle leda även till skiften i politiska system, att det kanske går mot ett mer auktoritärt typ av styre till exempel.

Klart är i alla fall att det är en komplex fråga.

– Det är ett ganska knepigt ämne, men samtidigt väldigt viktigt. Och det är väl det som är lite läskigt, eftersom räntemarknaden är en grundbult i det finansiella systemet. Det handlar om betalningsflöden som påverkar alla andra marknader. Det här ska ju vara den del av marknaden som ska vara riskfri, och det vi ser nu är att den långt ifrån riskfri.