Vice Riksbankschef: Starkare krona minskar inflationen

"Handelshinder är dåligt för den ekonomiska utvecklingen. Fortfarande är mycket oklart kring omfattningen och varaktigheten i tullarna, vilket gör bedömningen av effekterna komplex. Men oförutsägbarheten i sig är hämmande för hushåll och företag som ska fatta ekonomiska beslut", sade hon.

Breman konstaterade samtidigt att svensk ekonomi har ett gott utgångsläge; tillväxten var högre än väntat förra året, och även om arbetsmarknaden fortfarande är svag ökade sysselsättningen i början av året. Ett nytt tvåårigt industriavtal på plats bidrar också till förutsägbarhet i en turbulent tid.

"Hushållens reallöner stiger och svenska företag har genom åren visat stor förmåga att anpassa sig till ändrade omständigheter. Vi följer och analyserar utvecklingen noga för att bedöma hur mycket och hur hårt ökade handelshinder slår mot svensk ekonomi", sade Anna Breman.

Breman: Ingen entydig tulleffekt

Hon noterade också att inflationen "i stora drag utvecklats som förväntat", med en KPIF-inflation vid målet 2 procent medan den underliggande inflationen ännu något förhöjd.

En starkare krona samtidigt som världsmarknadspriserna på en del livsmedel har mattats talar för att även den underliggande inflationen sjunker tillbaka, men "effekterna av ökade tullar på inflationen i Sverige är inte entydig".

"Det beror bland annat på hur mycket efterfrågan dämpas av oron i omvärlden, men också på hur omfattande tullar som införs och om eller hur EU svarar med motåtgärder", sade Breman.

Hon påminde om att penningpolitikens uppgift är att bidra till stabilitet genom att hålla inflationen nära 2 procent och att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet.

"Det är inte minst viktigt i oroliga tider. Bedömer vi att inflations- och konjunkturutsikterna ändras kommer vi att anpassa penningpolitiken", sade Anna Breman.