Vinnare och förlorare när dollarn dyker

Goldman Sachs har gått från att tro på en starkare dollar till att räkna med att den tappar ytterligare 6 procent gentemot euron och Japans yen under det kommande året. Tidigare har investerare flockats till amerikanska dollar och statsobligationer när börserna vänder nedåt. Nu har de rört sig bort från USA helt och hållet.
– En traditionell korrelation förändras ganska dramatiskt och väldigt snabbt, säger Anders Persson, ansvarig för ränteinvesteringar vid Nuveen, till Wall Street Journal.

Europa och Kina pekas ut som vinnare i The Economist när kapital flödar i nya riktningar, medan de fattiga länder som vanligtvis tjänar på en sjunkande dollarkurs den här gången riskerar att missgynnas när nedgången orsakas av en handelspolitik som försvårar utvecklingsländers exportmöjligheter. Riskerna bedöms även öka i USA, med en skuldsättning på drygt 120 procent av BNP vid årsskiftet och risk för ökade lånekostnader.

Rådgivaren kritisk

Stephen Miran, ekonomisk rådgivare till Donald Trump, har under lång tid pekat på nedsidor för USA orsakade av dollarns styrka: Mer svårsålda exportvaror, växande handelsunderskott och ett oproportionerligt stort ekonomiskt ansvar för världens ekonomiska stabilitet.
"Det djupa missnöjet med den rådande ekonomiska ordningen är rotat i den ihärdiga övervärderingen av dollarn och asymmetriska handelsförhållanden", skrev Miran i den analys som av bland andra Yahoo Finance bedöms ha lagt grunden för USA:s nya handelspolitik.

Miran vill dock inte se dollarns ställning som världsvaluta gå förlorad – och trots rörelser mot andra valutor och ett sargat förtroende väntas den fortsatt stå stark när mer än hälften av de internationella transaktionerna i världen sker i dollar, som i slutet av 2024 också utgjorde 57 procent av de samlade valutareserverna globalt, enligt IMF.

Med Brasiliens real och Sydafrikas rand som undantag har dollarn tappat i värde gentemot näst intill samtliga större valutor. Det som talar för dess fortsatta ställning är bristen på ersättare, enligt Mark Sobel vid den finansinriktade tankesmedjan OFIF, som citeras i Financial Times.
– Jag ifrågasätter huruvida Europa kan få ordning på läget och Kina är uppenbarligen inte på väg att öppna upp sitt kapitalkonto inom överskådlig framtid. Så vad är alternativet? Det finns bara ett.

Märks på börsen

Skillnaden om dollarn försvagas med ytterligare 10–15 procent de kommande fem åren, vilket är schweiziska Pictet Asset Managements bedömning, lär märkas på världens börser. Och bör enligt Wall Street Journal få amerikanska investerare att diversifiera utanför USA:s gränser av samma anledning som omvärlden flockats till USA under 2020-talet, då en stärkt dollar gentemot den lokala valutan gjort avkastningen ännu större.