Wall Street trotsar oron – analytiker ryter ifrån: ”Vad är problemet?”

Tjurmarknaderna firar treårsjubileum. Den 12 oktober 2022 nådde det amerikanska riktmärkesindexet sin lägsta stängningsnivå i den pågående marknadscykeln, efter en period av penningpolitisk åtstramning från Federal Reserve. Sedan dess har rekord efter rekord slagits.

Och det parallellt med en påtagligt tilltagande oro i omvärlden. Under de senaste tre åren har:

• Gazakriget äventyrat oljepris och relationer i Mellanöstern.

• Ukrainakriget fortsatt utan ljusning.

• Donald Trump infört breda tullar mot omvärlden, och satt Feds oberoende på pottkanten.

Samtidigt har den inhemska ekonomin gått på sparlåga, och konsumtionen, som skulle dra iväg efter pandemin, har inte tagit fart – aktier, å sin sida, handlas som aldrig förr. De många orosmolnen har gaddat ihop sig och fått flera analytiker att varna för att aktiemarknaden är övervärderad, och att en omfattande nedgång kan vara nära.

– Den sviten vi haft kan aldrig hålla i sig för evigt. Jag har tyckt att marknaden har varit märkligt stark en längre tid trots några bakslag. Hittills har styrkan överträffat mina förväntningar. Så visst kan jag tycka att det finns utrymme för en större sättning än så här, sa Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, till EFN efter att två omfattande konkurser i USA satt kreditmarknaden i gungning föregående vecka.

”Det är bara hokus pokus”

Men även oron över en hägrande kreditkris blev kortvarig, och efter ett tapp på torsdagen handlades de amerikanska börserna återigen upp på fredagen. Marknaden trotsar alla varningstecken. "När vänder det?" är elefanten i rummet på Wall Street.

Martin Guri, strateg på Kepler Cheuvreux, uppmanar till lugn. Det kommer inte att vända, är andemeningen.

– Det där är bara hokus pokus. Det går runt i media, men folk kan inte räkna riktigt. Jag är så trött på den där diskussionen. Om man ständigt ska gå runt och oroa sig för vad som kan hända i världen, då ska man inte äga aktier överhuvudtaget, säger han.

"Smittar av sig på Sverige"

Guri pekar på att vinstprognoserna i USA under det gångna kvartalet inte har justerats ned alls. Tvärtom har de stigit. Kvartalsvinstökningen menar han kommer att landa på i genomsnitt 14 procent.

– Vilket är kanonbra. Det smittar av sig på Sverige. Det finns inget i den svenska rapportfloden som talar emot. Väldigt få bolag har vinstvarnat.

I USA väntar han sig en vinstutveckling på 24 till 25 procent under de kommande två åren, förutsatt att värderingarna förblir på samma nivåer.

– Sverige kommer att hänga på den utvecklingen, Europa hamnar något under. Vad är problemet?

Den treåriga uppgången gör tjurmarknaden medelålders. Sett till teknisk data borde uppgångarna fortsätta i drygt tre år till. Av de 13 tjurmarknader som följt sedan andra världskriget har de genomsnittliga uppgångarna legat på 88 procent. Sedan 2022 har det breda indexet i USA dock redan stigit 80 procent. Det finns ändå mer att hämta, enligt Martin Guri.

– Alla känner till riskerna, alla kan det här med tullar, alla kan det här med valuta, alla vet vad som kan hända i världen, och alla har redan handlat på det. Köp aktier och bli rik. Punkt, säger han.

Techbolagens vinster överlägsna

Fyra stora bolag har stigit över 1 000 procent sedan botten efter pandemin. En av dessa är Mag7-bolaget Nvidia. Techbolagen agerar draglok för S&P 500, som slår rekord efter rekord.

– Marginalerna i dessa bolag är dubbelt så höga som för andra bolag, och vinstutvecklingen är dubbelt så hög. Då kan de väl för fan förtjäna lite högre värdering? säger Martin Guri.

Efter den senaste tidens korsköp mellan techbolag har allt fler investerare börjat dra paralleller till dotcom-bubblan, vilket tillfälligt bromsade entusiasmen för drygt tre veckor sedan. Men sedan dess har sentimentet återvänt, och de AI-haussade bolagen har återigen handlats upp. Ytterligare oro som avlösts i rally.

– Det är klart att några blir för högt värderade, att det är många bolag som det finns för stora förhoppningar kring. Det är klart att det kommer att uppstå bubblor och att många kommer att falla. Men att de stora skulle göra det, det är helt fel. Då vet man inte hur det funkar, konstaterar Martin Guri.

Tonar ned riskerna för en långsiktig handelskris

För två veckor sedan började manschetterna på S&P 500 återigen att darra, efter att Kina infört mineralrestriktioner mot USA, och handelskriget mellan världens två största ekonomier återupptagits. Trump svarade genom att hota med 100-procentiga tullar. Avsaknaden av tydliga besked hänger som en skugga över bolagens framtidsprognoser.

Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB, tror inte att den nuvarande tullosäkerheten mot Kina kommer att leda till en långvarig börsoro. Hon framhåller att båda länderna vill nå en överenskommelse.

– Jag tror att marknaden ser att ingen egentligen har något intresse av att låta situationen eskalera tillbaka till det vi såg i våras. Från båda sidor finns ett gemensamt intresse av att lösa konflikten, eftersom ett fullskaligt handelskrig skulle skada båda ekonomierna.

Hon pekar också på förväntade räntesänkningar framöver, något som i regel brukar bana väg för fortsatt börsuppgång.

– Jag tror definitivt att det finns en majoritet som kommer att rösta för ytterligare en sänkning. Även de som tidigare har låtit lite tveksamma har mjuknat på sista tiden.