Wykman: Viktigt med höga ambitioner om kärnkraften

Han sade att vi varit vana vid låga och stabila elpriser, men har lagt ned kärnkraftverk och sedan utsatts för en extern chock, och det orkade inte systemet stå emot. Priserna har därefter varit höga och volatila.

Regeringen vill nu få ett stabilare system med mindre effektbrist och mer fossilfri elproduktion.

Han konstaterade att vi har en total energianvändning på cirka 350 TWh, där 120 kommer från el och 230 från andra energiformer. Bland det senare finns fjärrvärme från biobränslen men också cirka 140 TWh från "dåliga fossila energislag" som olja, kol och gas.

De vill ersätta en del av detta med kärnkraft. Det handlar alltså inte om att ställa olika energislag emot varandra, utan att komplettera tjänsterna med varandra.

Tyskland ett avskräckande exempel

Att ersätta kärnkraften skulle här kräva en enorm utmaning. Det kommer att krävas mer vindkraft också, men i grunden krävs en utbyggnad av kärnkraften.

Det finns en del storskalig batterilagring, men att göra det under en lång tid är en teknik i sin linda. Vätgas kan också vara ett alternativ, här finns mycket spännande möjligheter men det är inga svar vi har i dag.

Tyskland är ett avskräckande exempel som forcerade sin nedläggning av kärnkraften och nu har begränsad fossilfri energi. Det finns ingen "enhörning" som löser alla problem, de som förordar andra lösningar behöver bli tydliga med vad de menar.

Den nya kärnkraften ska finansieras på ett stabilt och säkert sätt, men Wykman framhöll att det inte handlar om subventioner, utan pengarna kommer tillbaka. Det handlar om att ge bolag en möjlighet att bygga med statliga lån och en ränta som är väsentligt lägre än om de skulle behöva gå ut på marknaden.

Om det helt skulle tas på det finansiella sparandet, på budgetutrymmet, så handlar en reaktor om 10-15 miljarder kronor i en initial kostnad under ungefär sju år, sedan blir det en återbetalning på det. Det är alltså inte så att man på totalen får mindre pengar att röra sig med utan det handlar om en förskjutning. Det är inte en permanent utgift som försvaret eller polisen, utan det genererar intäkter till staten, men förskjuter kostnader och intäkter över tid.

Kan bli fyra reaktorer 2035

Wykman tror inte att kärnkraften kommer att tränga ut annat lånebehov eller innebära fördyrande av den statlig upplåningen totalt sett.

Systemet för elprissäkring kan visserligen innebära kostnader framöver, men de väntas ändå bli jämförelsevis hanterbara utslaget på hushållen, och ett lägre elpris skulle också komma konsumenterna till del.

Målbilden är att bygga motsvarande två stora reaktorer till år 2035, men det kan också bli fyra. De ska ta hänsyn till remissvaren och återkommer med en proposition under våren om detta.

Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm sade att hon anser att en upplåning för att bygga kärnkraft inte bör behandlas separat utan bör tas in i den reguljära verksamheten, för att få bra lånevillkor med låg risk.

I huvudscenariot i utredningen om lånefinansierad utbyggnad handlar det om effekter på som högst knappt 300 miljarder kronor, med en gradvis stegring av statsskulden.

Det största finansieringsbehovet kommer efter cirka sju år och närmar sig 50 miljarder kronor, men i genomsnitt handlar det om cirka 20 miljarder kronor per år.

Det råder visserligen stor osäkerhet om hur många reaktorer det blir och vilka tidsintervallen är.

Ekholm: Inga exceptionella belopp

Ekholm noterade att det är stora belopp men inte exceptionella. I dagsläget är statsskulden cirka 1.000 miljarder kronor, vilket är historiskt sett lågt. Prognosen är att oavsett lån till kärnkraften så kommer beloppet att öka med några hundra miljarder kronor de kommande åren.

Över tid är det också ganska stora fluktuationer i statsskulden och som andel av BNP kommer det att vara relativt konstant. Stora förändringar i lånebehovet över tid brukar normalt behandlas gradvis med ökad upplåning i längre löptider.

Ekholm framhöll att Sverige har låga upplåningskostnader för att vi har högt kreditbetyg och låg statsskuld, och hon ser inga problem att med att kunna låna upp det som behövs.

Hon sade att det figurerat frågan om de i stället skulle använda sig av kreditgarantier, men hon tycker ändå att statliga lån är att föredra. Om det är kreditgarantier ska det finnas kommersiella långivare som sedan ska garanteras och lånekostnader skulle bli högre.

På en fråga sade hon att de tycker att tidsplanen för kärnkraftsbyggnaden är lite väl optimistisk och många parametrar är genuint osäkra. Om upplåningen bli så kostnadseffektiv som möjligt behövs besked och osäkerhet är något som kan fördyra upplåningen. Men det är upp till regeringen att ge ett uppdrag och om vad de vill ha för upplåning, sade hon.