”Zombiefonder” allt vanligare: Pengarna sitter fast

Riskkapitalbolag får allt svårare att göra exits, och ge tillbaka pengarna till investerarna.
– Tålamodet börjar ta slut, säger Kyle Walters, analytiker på den finansiella dataplattformen Pitchbook till CNBC.

Dollar
Riskkapitalbolag får allt större problem med att sälja bolagen i sina portföljer. Foto: TT/Shutterstock
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Riskkapitalbolag får allt större problem med att sälja bolagen i sina portföljer – investerarnas pengar är isolerade i fonder utan någon exit i sikte. Det rapporterar CNBC.

I regel säljer riskkapitalbolag sina bolag genom exit- rundor till långsiktiga köpare, alternativ till andra riskkapitalbolag, men även genom börsintroduktioner (IPO:er), vilket gör det möjligt för dem att återföra kapital och vinster till investerarna.

Men vad det verkar sitter riskkapitalbolagen numera på mer bolag än vad de kan bli av med – förhållandet mellan riskkapital-investeringar och exits har ökat från 2,6 år 2024 till 3,14 2025, enligt färska data från PitchBook. Det är den högsta nivån på ett decennium, och innebär att för varje bolag som ett riskkapital lyckas sälja, köper de runt tre stycken nya.

10 år brukar vara milstolpen för att ha kvar bolagen.

– Investerarna behöver få tillbaka sina pengar efter tio år. Men det kommer inte hända, säger Jeff Hooke, professor på John Hopkins Carey Business School, och före detta investmentbanker, till CNBC.

– Just nu landar det på 15 till 16 år. Investerarna håller på att bli otåliga, de vill ha tillbaka sina pengar, tillägger han.

"Zombiefonderna" blir bara fler

Riskkapitalbolagen har kommit att kallas för "zombie- fonder", de existerar, men med låg sannolikhet att få in nytt kapital eller göra exits inom det närmaste. Även fast de inte kan realisera sina vinster, fortsätter de dra in förvaltningsavgifter från investerarna.

– En zombiefond är en fond som har fyra eller fem bolag de inte kan sälja, så de hänger liksom mest runt, förklarar Jeff Hooke.

En undersökning av Secondaries asset management från 2024 visade på att nära hälften av de tillfrågade institutionella investerarna menade att de redan hade exponering mot fonder med liten sannolikhet att dra in nytt kapital.

– Det här är andra gången på fem år som exit-miljön har varit i ett sådant här "avvakta- och se" läge. Investerare hade förståelse första gången, men nu börjar tålamodet ta slut, säger Kyle Walters, riskkapital- analytiker på Pitchbook.

Enligt dem är nu 54,7 procent av alla aktiva riskkapitalfonder i världen sex år eller äldre. I USA är medianåldern för en riskkapitalfinansierade portföljbolag 3,8 år. Det är den högsta åldern sedan 2011.

Slutgiltiga låsningen: "Liberation day"

Exit-minskningen började redan 2022, men Trumps tillkännagivande av tullpaketet den 2 april utgör en signifikant milstolpe för skiftet. Tidigare förutsättningar har bäddat för försiktighet, men osäkerheten från tullutspelen har inneburit ett rejält slag mot aktiviteten.

Harold Hope, global chef för sekundärinvesteringar på Goldman Sachs, säger att kärnproblemet är ett "värderingsgap" mellan vad riskkapitalförvaltare anser att deras bolag är värda och vad potentiella köpare är villiga att betala.

– Även om bolag av mycket hög kvalitet fortfarande kan kräva premiumpriser omfattas många andra av detta värderingsgap. Köpare och säljare är inte överens, säger han och förklarar att trenden började efter 2021, när köparna blev mer försiktiga i takt med stigande räntor och andra faktorer, säger han till CNBC.

Samtidigt har högre räntor och tröga aktiemarknader strypt de traditionella vägarna för exit, särskilt i USA och Europa där huvuddelen av riskkapital-aktiviteten sker, enligt branschveteraner som CNBC talat med.

Letar efter nya alternativ

Förvaltarna av riskkapitalfonder letar nu efter alternativa kapitaliserings- strategier. Så kallade "continuation"-fonder, alltså "fortsätt"-fonder har blivit allt mer populära under de senaste åren. Det innebär försäljning av ett portföljbolag till en ny fond som samma riskkapitalbolag också förvaltar, vilket ger investerare möjlighet att antingen ta ut sina pengar eller flytta över sitt innehav.

Den utdragna exit-torkan har också fått vissa förvaltare, särskilt mindre och medelstora bolag, att undersöka alternativa strategier, bland annat att i högre grad investera på de noterade marknaderna.

– Att hela tiden slå ihop bolag och stoppa in mer och mer kapital i allt större affärer är inget vi ser som särskilt attraktivt framöver, säger Jonathan Hahn, investeringsanalytiker på riskkapitalbolaget NorthStar Capital till CNBC.

– Det är en ohållbar praktik, särskilt när företagsägare förr eller senare vill plocka ut kapitalet.

Följ taggar

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;