Ägaruppror om SBB:s aktiedrag: ”Bör vara väsentligt högre”

I mitten av september gick SBB ut med att bolaget vill lösa in sina D-aktier för att stoppa utdelningssnöbollen från att rulla vidare. Enligt SBB:s får D-aktieägare välja mellan 7,94 kronor kontant, vilket SBB trycker på motsvarar det långsiktiga substansvärde per stamaktie per 30 juni 2026, eller 1,567 nyemitterade B-aktier i bolaget.

Väljer man inte riskerar man att lösas in i ett inlösenförfarande som också föreslås vara 7,94 kronor, vilket D-aktieägare som EFN talat med inte uppskattar.

– Alla är av samma uppfattning. Det här förslaget ska röstas emot. Det kommer absolut inte att gå igenom – det finns inte, sade Magnus Rosén, räntechef på PAM Capital till EFN den 16 september.

För att SBB ska få igenom budet måste minst två tredjedelar av alla D-aktier representerade på stämman rösta för förslaget, något PAM Capital och Magnus Rosén hoppas kunna förhindra.

Totalt har SBB emitterat omkring 193,9 miljoner D-aktier. Ägardatatjänsten Holdings har data på ägarna till 114,8 miljoner av dessa.

SBB själva är största D-aktieägare med 44,7 miljoner D-aktier. De får dock inte rösta på stämman. Samtidigt ligger ytterligare 28,2 miljoner aktier i kapitalförsäkringar hos nätmäklarna Avanza och Nordnet samt i passiva fonder hos Vanguard. Nätmäklarna har bekräftat för EFN att aktier som ägs via kapitalförsäkring inte kommer kunna rösta.

PAM Capital förvaltar lite över 2,6 miljoner D-aktier, enligt ägardatatjänsten Holdings. De kan dock få betydligt mer att säga till om på årsstämman.

”Samtliga är missnöjda”

Magnus Rosén uppskattar att D-aktieägare med uppskattningsvis 22 miljoner D-aktier har kontaktat honom.

– Samtliga är missnöjda med budet och förfarandet, säger han till EFN.

I ett mejl listar han samtidigt flera argument till varför de anser att förslaget är orättvist.

Bland annat lyfts det fram att det finns ett ekonomiskt värde i att eliminera D-aktierna som inte reflekteras i inlösenförslaget, att SBB historiskt värderat sin D-aktie väsentligt högre – i relation till sitt NAV – när man själv emitterat D-aktierna än vad man nu gör när man vill återköpa/inlösa dessa.

”Om kapitalstrukturen blir mer värdefull när D-rättigheterna försvinner, finns det ett ekonomiskt värde i själva elimineringen. Den centrala förhandlingsfrågan är då hur stor del av detta värde som inkluderas i vederlaget till D-ägarna och hur stor del som tillfaller kvarvarande A/B-ägare”, lyfter Magnus Rosén bland annat.

Han anser att hänsyn inte tas till D-aktiens betydligt högre utdelningsrätt.

”Den ackumulerade utdelningsrätten på cirka 5 kronor utöver grundbeloppet på 2 kronorna per år gör att stora delar av SBB:s utdelningar framöver ska tillfalla D-aktieägarna”, argumenterar han.  

Räntechefen uppmärksammar även viss oklarhet kring när återköpen och inlösandet kommer ske. I kallelsen till den extra bolagsstämman, som publicerades på tisdagen, framgår det att styrelsen föreslås bemyndigas att fastställa avstämningsdag, ”före nästkommande årsstämma”, för inlösen av D-aktier som dras in och ”en senare dag” för utbetalning av inlösenbeloppet.

”Även om styrelsen redan förmedlat den 16 november som likviddag för återköpet och den 26 november för inlösen, så skapar kallelsen onödig osäkerhet kring när likviden erhålls och som en konsekvens hur stor den ackumulerade kupongen då, teoretiskt, kommer att vara”, skriver han i ett efterföljande mejl.

Osäkerheten skulle kunna få investerare som tänkt satsa på att köpa D-aktien på börsen för att sedan låta SBB återköpa den dyrare, att tveka, givet den osäkra tidsplanen spekulerar räntechefen.

”Eftersom tidsplanen fortsatt är preliminär tills det att ett beslut fattas på EGM så har vi inte uppdaterat något kring den”, uppger SBB när EFN frågar om tidsplanen.

På torsdagen handlas D-aktien runt 6,91 kronor, drygt 1 krona lägre än inlösenkursen på 7,94 kronor.