AI-boomen lyfter Volvo Penta: ”Vår viktigaste tillväxtmarknad”

Volvo Penta ingår i AB Volvo men bolagets rötter sträcker sig tillbaka till år 1868. Bolaget är i dag kanske mest känt för sina båtmotorer, men samtidigt har Pentas industridel på tio år gått från två till tio miljarder kronor i omsättning och står nu för hälften av intäkterna. Industridelen levererar motorer och energi lösningar till exempelvis hamnkranar och gruvmaskiner, men just nu kommer tillväxten främst från så kallade genset – motordrivna generatoraggregat.

Genset används framför allt som reservkraft vid strömavbrott, men kan även bidra med elektricitet där elnätet inte är tillräckligt kraftfullt. Volvo Penta står för gensetmotorerna och de drivs oftast av diesel. Nyligen lanserade bolaget dock ett gasdrivet alternativ, kallat G17, som använder tändstift och som kan drivas med naturgas. Framöver ser Penta möjligheter att även kunna driva det på andra gaser, som biogas eller vätgas. Men att driva G17 på vätgas förutsätter bland annat att gasen finns kommersiellt tillgänglig i tillräcklig utsträckning – något som ännu inte är fallet.

– Vi börjar med en produkt som kan använda det som är kommersiellt gångbart i dag, men som är förberedd för kommande steg. Det tror vi är ett bättre sätt än att invänta den ultimata produkten, säger Hannes Norrgren.

Hans kollega Kristian Vekas, produktchef för kraftgenerering på Volvo Penta, utvecklar resonemanget:

– Det här är en typ av produkt som kan ersätta diesel med något som är lite mer hållbart. Den går på naturgas i det här skedet, men i framtiden ser vi att den kan använda andra gaser också. Vätgas är ju också en gas, så vi kommer ju att lära oss mycket, säger Kristian Vekas.

Varje G17-enhet ger 0,5 megawatt och flera moduler kan kopplas ihop till ett större kraftpaket – till skillnad från andra tillverkare som ofta säljer enstaka, stora motorer. Penta drar nytta av att vara en del av Volvokoncernen, genom att teknik från andra delar används för att snabba på och skala upp de egna leveranserna.

Hög efterfrågan på beräkningskraft

– Konkurrenterna erbjuder företrädesvis jättelika motorer, handbyggda stora installationer, medan vi i stället levererar många små som tillsammans har samma kapacitet. Stora motorer tar lång tid att producera, vilket skapar stora problem med tillgängligheten. Det som tar andra tre år att leverera kan vi kanske leverera på sex månader, säger Hannes Norrgren.

Efterfrågan på datacenter ökar snabbt i takt med att AI-tjänster kräver alltmer beräkningskraft. Men utbyggnaden stöter på hinder. En central flaskhals är energiförsörjningen – både tillgången till el från nätet och möjligheten att snabbt få fram reservkraft.

– Efterfrågan på beräkningskraft i världen är enorm och det finns inte tillnärmelsevis tillräckligt med kapacitet i världen att möta den just nu. För vår del ligger vi i fas under de närmaste 12–24 månaderna, men om vi ska göra mer inom det här området så är det klart att vi då också får se över hur vi ska adressera vår egen kapacitet, säger han.

Marknad värd många miljarder

Enligt Hannes Norrgren uppgår den potentiella datacentermarknaden för Volvo Pentas del till omkring fem miljarder dollar.

– Jag tror att detta framöver kommer vara ett av våra mest viktiga segment, och någonting som inte bara är relevant för oss i Nordamerika utan även i Europa och andra delar av världen. Detta blir nog en väsentlig del av Volvo Pentas industriaffär om några år, säger Hannes Norrgren.