AI-boomens farliga paradox – veteranen varnar för ras
Nu varnar Handelsbankens börsveteran Joe Tracy för att fortsatta jätteinvesteringar riskerar att skapa en skulddriven bubbla – samtidigt som minskade AI- och datacenterinvesteringar kan utlösa ett kraftigt börsfall.
En paradox som får honom att dra paralleller till svarta måndagen 1987.
– Det skulle inte förvåna mig om vi får se ett börsfall på 5–10 procent. Kanske ännu mer, säger han.

Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Den senaste vågen av AI-oro tog fart på Wall Street under onsdagen, när stigande obligationsräntor i hårt skuldsatta Coreweave väckte frågor om hur bolagets enorma investeringar ska finansieras. Aktien föll över 15 procent, med flera andra AI-bolag i släptåg.
En oro som under natten och morgonen satte sina klor i både Asien, där det sydkoreanska Kospi-indexet rasade 7,6 procent, och Stockholm, där de förmodade AI-vinnarna ABB, Atlas Copco och Alfa Laval drogs med i nedgången.
Handelsbankens Joe Tracy ser utvecklingen som ett tecken på att den länge så populära AI-handeln håller på att svalna.
– Marknaden börjar nu äntligen se över förväntningarna på AI och framför allt ränterisken. När Coreweave inte lyckades få till sin obligationsfinansiering på de villkor man hade velat var det något som satte fart på utvecklingen, säger han.
I takt med att AI-boomen vuxit har finansieringen blivit en allt större källa till oro för Tracy.
– I början använde bolagen sina egna vinster och kassaflöden för att expandera inom datacenter och AI. Det var en sak. Men nu blir belåningen enorm. Enorm.
Varningssignalerna som påminner om börskraschen 1987
Han ser likheter med upptakten till finanskrisen 2007, då en omfattande skuldsättning gjorde marknaden alltmer sårbar.
– Det här påminner mig mer om 2007 och bostadskrisen, när alla var så högt belånade.
Men framför allt drar Tracy paralleller till svarta måndagen den 19 oktober 1987, då Wall Street drabbades av en historisk börskrasch. På måndag är det exakt 39 år sedan – och han ser flera likheter mellan marknadsläget då och nu.
– Det går att jämföra med vad som hände 2007, men jag tycker att likheterna mellan 1980-talet och i dag är större. Tittar man på obligationsräntorna är likheterna slående. Det är därifrån pressen kommer, eftersom investerarna nu har andra alternativ. Jag säger inte att det är världens undergång, men man måste vara försiktig, säger Tracy.
Även värderingarna väcker minnen från 1987. Inför kraschen handlades de stora amerikanska börsindexen till omkring 21–23 gånger årsvinsten, jämfört med 21–24 gånger i dag, enligt Tracys beräkningar.
Samtidigt är dagens algoritmhandel betydligt mer omfattande, något han befarar kan förstärka ett eventuellt börsfall.
– Det är den största rädslan, och något man måste hålla ögonen på.
Varningen: En inbromsning kan utlösa börsfall
Men det finns också viktiga skillnader. Sedan 1987 har börserna infört automatiska handelsstopp för att bromsa panikförsäljningar.
– Centralbankerna har dessutom större möjligheter att snabbt tillföra likviditet, samtidigt som bankerna omfattas av hårdare kapitalkrav, säger han.

AI-investeringarna har samtidigt drivit börsuppgången. Men Tracy varnar för konsekvenserna om utbyggnaden bromsar in.
– Vi har inte sett den inbromsningen ännu. Det är viktigt att komma ihåg. Men i samma ögonblick som vi ser att investeringarna i datacenter börjar minska kommer vi att få se en korrektion på börsen.
Och Tracy är inte ensam om oron. Under onsdagen varnade även Blackrocks vd Larry Fink, i en intervju med CNBC, för att ett stopp för den amerikanska datacenterutbyggnaden skulle kunna kasta USA in i recession.
– Jag håller med honom. Om vi ser några tecken på en inbromsning måste vi fråga oss hur mycket pengar som har lånats för att finansiera alla de här investeringarna. Det handlar om summor som vi knappt kan föreställa oss.
Börsveteranens aktiefavoriter i AI-oron
Men trots börsoron ser Tracy möjligheter på andra håll. När investerarna lämnar de hårt uppdrivna AI-aktierna kan kapitalet i stället söka sig till andra delar av marknaden.
– Pengar är som regndroppar, de rör sig hela tiden. Om investerarna lämnar halvledarbolagen måste kapitalet ta vägen någonstans.
Det han letar efter är framför allt stabila vinster och starka balansräkningar. Ett bolag han lyfter fram är svenska Epiroc.
– Jag gillar till exempel Epiroc. Bolaget har god förutsägbarhet i vinsterna, är verksamt inom rätt sektor och har en stark kassaposition.
Även norska Orkla lockar, inte minst för att livsmedelssektorn är mindre beroende av konjunktursvängningar än många andra branscher.
– Det är dit man vill söka sig.
Att ha pengar på fickan skadar inte heller. Tracy berättar om en investerare han talade med under morgonen, som valt att bygga upp en stor kassa i väntan på bättre köplägen.
– Han väntar på att något sådant här ska hända. Därför kan det vara klokt att vara försiktig och ha en del pengar vid sidan av. Man kan dessutom få 5,5–6 procents avkastning på statligt garanterade obligationer. Folk börjar bli försiktiga på aktiemarknaden, och vi kan mycket väl få se en utförsäljning.
Följ ämne och taggar

