AI-expansionens sista utpost: ”Inget alternativ”
Space X spelar i en liga för sig själv, men bolaget är långt ifrån ensamt om att planera för datacenter i rymden. “På lång sikt tror jag inte att vi har något annat val”, säger Eric Benoist på Natixis.
De senaste månaderna har ett tiotal företag på olika sätt aviserat planer för att skicka upp AI-datacenter i rymden. Men det kan krävas enormt mycket kapital, betydligt mer än dagens hisnande AI-investeringar.
– Den kommande börsnoteringen av Space X kan bli avgörande. Den kan visa att rymdindustrin är en seriös marknad för stora investerare, säger Eric Benoist, techanalytiker på investmentbanken Natixis, som nyligen skrivit en rapport om orbitala datacenter, det vill säga sådana som är placerade i en omloppsbana runt jorden.
En del säger att datacenter kommer att sväva runt oss någon gång på 2030-talet. Andra, som Space X:s vd Elon Musk, hävdar att de kan bli verklighet betydligt tidigare än så. Så här sade han nyligen i podcasten Cheeky pint.
“Om 36 månader, men troligen närmare 30, kommer rymden vara den ekonomiskt mest attraktiva platsen för AI. Därefter blir det överlägset mycket bättre att vara i rymden.”
Space X:s kommande IPO driver intresset bland investerarna. Men även om noteringen blir en flopp kommer, enligt Eric Benoist, den nu explosionsartade snabba utvecklingen mot datacenter i rymden inte att stoppas.
– Det skulle möjligtvis bromsa utvecklingen något.
Han anser inte att datacenter i rymden är ett alternativ i dag. Teknologin är inte tillräckligt utvecklad och kostnaderna är fortfarande för höga.
– Men som allt fler börjar inse har vi på lång sikt förmodligen inget alternativ, säger han.
Space X:s ansökan om börsnotering är konfidentiell, så alla siffror är inte kända. Den väntas dock bli historiskt stor, och kan komma redan i sommar. Dessutom ansökte bolaget nyligen om tillstånd att skicka upp till en miljon satelliter för ett orbitalt system med datacenter.
Flera aktörer positionerar sig
Men även om Space X spelar i en liga för sig är bolaget långt ifrån ensamt om att smida planer för AI i rymden.
Googles vd Sundar Pichai lanserade Suncatcher i slutet av förra året genom att skriva på X:
“Våra TPU:er är på väg ut i rymden!”
Planen är att i samarbete med Planet Labs skicka upp två testsatelliter för AI-beräkningar i början av nästa år.
TPU:er är Googles egen variant av AI-processorer, specialiserade på maskininlärning. Planet Labs är ett amerikanskt noterat rymdbolag baserat i San Francisco.
Amazongrundaren Jeff Bezos bolag Blue Origin ansökte i mars om att få sätta upp en konstellation av 51 600 satelliter för ett orbitalt AI-datacentersystem.
Miljön riskeras enligt forskare
• Miljöeffekten av datacenter i rymden är omstritt.
• Starcloud hävdar att deras lösning kan ge tio gånger lägre koldioxidutsläpp än datacenter på jorden, men jämförelsen bygger främst på naturgasdrivna datacenter och inte moderna hyperscale-anläggningar som redan använder sol- eller kärnkraft.
• En studie från Saarland University, Dirty bits in low-Earth orbit: the carbon footprint of launching computers, pekar i stället på att rymdbaserade datacenter kan ge betydligt högre utsläpp än datacenter på jorden när raketuppskjutningar och återinträdet i atmosfären räknas in.
• Forskare varnar också för sotpartiklar från raketer, påverkan på ozonlagret och metaller från satelliter som brinner upp i atmosfären. Det är, med andra ord, fortfarande långt ifrån bevisat att datacenter i rymden är bättre för miljön än moderna datacenter på jorden som drivs med förnybar energi eller kärnkraft.
Flertalet av de kommersiella rymdaktörerna är amerikanska. Det finns europeiska projekt, men de är färre. EU-finansierade Ascend, lett av Thales Alenia Space, undersöker om delar av Europas datacenter i framtiden kan flyttas till rymden för att minska energiförbrukning och stärka digital självständighet.
– Europa laggar efter, konstaterar Eric Benoist.
Kina har skjutit upp de första satelliterna i det som är tänkt att bli ett AI-nätverk med 2 800 satelliter. Projektet leds av rymdteknikbolaget Ada Space och Zhejiang Lab.
Därför blickar alla mot rymden
Siffrorna som visar den planerade utbyggnaden av AI-kapacitet är overklig redan innan rymden lyfts in i kalkylerna. Globalt väntas cirka 100 gigawatt ny kapacitet till 2030. Det är en fördubbling av dagens nivå. Frågan är var dessa jättelika anläggningar, som slukar energi och vatten, ska byggas.
Elnäten är redan hårt belastade. Även vattnet för att kyla servrarna är en kritisk fråga som diskuteras runt om i världen. Dessutom bidrar centren med relativt få nya jobb i de länder och orter som accepterar dem. Länder som Irland och Nederländerna har i praktiken stoppat nya hyperscaleetableringar. Minst elva amerikanska delstater har hittills lagt fram begränsningar för nya gigantiska datacenter.
Maine kan bli den första delstaten i USA med ett formellt byggstopp. Motståndet där drivs av stigande elpriser, vattenförbrukning och bristande insyn.
Den demokratiske senatorn Bernie Sanders och kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez har lagt fram ett federalt lagförslag med krav på ett nationellt stopp för utbyggnaden av datacenter, för att ge kongressen tid att bättre förstå deras påverkan.
“Kongressen ligger långt efter där den borde vara när det gäller att förstå den här revolutionens natur och dess konsekvenser”, säger Bernie Sanders i ett pressmeddelande.
Utbyggnaden av datacenter väntas bli en het fråga i de kommande amerikanska mellanårsvalen.
Fyra tekniska hinder
Det är i det här läget som datacenter i rymden har seglat upp som en lösning – eller kanske snarare skjutits upp i raketfart.
– Jag tror att allt fler börjar inse att vi är mycket nära att nå de fysiska gränserna på jorden när det gäller att bygga ut datacenter, säger Eric Benoist.
Grundidén är enkel. I rymden finns utrymme, tillgång till fri solenergi och kylning kan ske via värmestrålning, utan vatten.
Men det betyder inte att det är enkelt. Långt därifrån.
Det finns fyra sammanlänkade utmaningar, och ingen är enkel att lösa, enligt Eric Benoist.
Den första utmaningen är energin, som samtidigt är den stora fördelen. Solen är en gratis – och i praktiken – obegränsad energikälla i rymden. Problemet är att vi ännu inte kan ta till vara på den i tillräcklig skala.
Den andra utmaningen är kylningen. På jorden kan värme ledas bort med luft eller vatten. I rymden finns inte den möjligheten, utan värme måste strålas bort, vilket kräver stora och tunga system.
Den tredje utmaningen är strålningen i rymden. Utan jordens skyddande atmosfär utsätts AI-chip och annan elektronik för strålning som kan störa eller skada systemen.
Den fjärde utmaningen är kommunikationen. Data måste skickas via satelliter till och från jorden, vilket begränsar både hastighet och svarstid.
De 4 utmaningarna
1 Energi
Idén om att samla sol-energi i rymden har funnits sedan 1960-talet. Utanför atmosfären är solinstrålningen betydligt starkare än på jorden, där moln, luft och dygnsvariationer minskar effekten kraftigt. Nasa undersökte redan på 1970-talet enorma satelliter som skulle samla in solenergi och skicka den till jorden via mikrovågor, men det bedömdes vara för dyrt och tekniskt komplicerat. I dag menar experter att det kan vara mer realistiskt att använda energin direkt i rymden, till exempel för AI-beräkningar, och bara skicka data tillbaka till jorden. Men energibehovet är enormt. Internationella rymdstationens solpaneler skulle exempelvis bara kunna driva runt 110 moderna Nvidia-GPU:er.
2 Kyla
Det är en vanlig missuppfattning att rymdens vakuum ger enkel kylning. I verkligheten finns ingen luft som transporterar bort värme, vilket gör att värmen måste strålas ut via stora kylpaneler. Samtidigt producerar kraftfull AI-hårdvara stora mängder värme som måste ledas bort direkt.
Traditionella satelliter är byggda för låg energiförbrukning och periodvis drift, medan AI-datacenter måste köras dygnet runt. Internationella rymdstationen använder exempelvis sex stora radiatorpaneler för att hantera omkring 70 kilowatt spillvärme. Ett AI-datacenter med tusentals GPU:er skulle kräva betydligt större kylsystem, vilket kraftigt ökar vikt, komplexitet och uppskjutningskostnader.
3 Strålning
Strålning är en stor utmaning för datacenter i rymden. Utanför jordens atmosfär utsätts elektronik konstant för högenergipartiklar som kan skada hårdvara och störa data. Riskerna är särskilt stora i områden där jordens magnetfält är svagare, som över Sydatlanten. Problemet är extra stort för moderna AI-chip. Dagens avancerade GPU:er är mer känsliga för strålning än äldre teknik, och skyddssystem innebär samtidigt högre kostnader och mer vikt.
4 Kommunikation
Kommunikation är en stor utmaning för datacenter i rymden. AI-system kräver extremt snabba uppkopplingar, medan satellitkommunikation fortfarande är långsammare och känsligare än fiber på jorden.
Laserkommunikation kan ge betydligt högre hastigheter, men kräver extrem precision mellan satelliter och markstationer. Om tusentals satelliter ska samarbeta i realtid blir systemen dessutom mycket komplexa att samordna.
Källa: Natixis, U.S. GAO Report
Kostnaderna avgör
Det som gör att företagen över huvud taget kan tänka på datacenter i rymden är att kostnaderna för att skjuta upp satelliter har fallit kraftigt det senaste decenniet, drivet av återanvändbara raketer och ökad konkurrens.
Men kostnaderna är fortfarande höga.
På jorden väntas de stora amerikanska aktörerna, hyperscaler, investera över 600 miljarder dollar i år, och merparten går till infrastruktur, det vill säga datacenter på jorden.
Om de i stället ska skickas upp i rymden ökar kostnaderna sannolikt rejält.
– Enligt mina egna beräkningar kan det kosta ungefär fyra gånger så mycket att placera 1 gigawatt beräkningskapacitet i rymden jämfört med på jorden, säger Eric Benoist.
Han tillägger att kostnaderna måste ner ytterligare om kalkylerna ska gå ihop.
– Om vi kan minska gapet genom lättare material, mer effektiva solpaneler, bättre strålningsskyddade halvledare och ännu lägre uppskjutningskostnader, då kan det kanske bli rimligt.
Enligt Elon Musk är vi på väg dit.
“Det är en självklarhet att bygga soldrivna datacenter i rymden … den billigaste platsen för AI kommer att vara i rymden, och det kommer att vara verklighet inom två år, senast tre”, sade Elon Musk vid World Economic Forum i Davos.
I dag uppskattas en Starshipuppskjutning kosta omkring 90–100 miljoner dollar, men Elon Musk har tidigare sagt att kostnaden på sikt skulle kunna falla till omkring 1 miljon dollar per uppskjutning
Starship är Space X:s fullt återanvändbara jätteraket som fortfarande är under utveckling.
Investerarnas blickar på Space X
Space X har flera verksamhetsgrenar, men planerna för datacenter i rymden diskuteras intensivt bland investerarna i väntan på debuten på Wall Street.
“Som investerare tvingar Space X dig att drömma stort”, sade Ashley MacNeill, kapitalmarknadschef på Vista Equity Partners, nyligen under en paneldebatt på NYSE.
Hon pekade på att värderingen av Space X är rimlig kommer att bero på vad investeraren tror om framtiden.
“Kommer vi att ha datacenter i rymden om fem år? Den frågan får jag hela tiden.”
Reuters har tagit del av Space X:s ansökan om börsnotering. Där är tongångarna mer försiktiga. Space X varnar investerare för riskerna kring bolagets planer att bygga rymdbaserade AI-datacenter.
“Våra initiativ för att utveckla orbital AI-kapacitet samt industriell verksamhet i omloppsbana, på månen och mellan planeter befinner sig i ett tidigt skede, innebär betydande teknisk komplexitet och bygger på oprövade teknologier, och kanske inte uppnår kommersiell bärkraft”, skriver Space X.
Space X siktar, enligt uppgifter, på en notering under de kommande månaderna till en värdering på omkring 1,75 biljoner dollar, med en kapitalanskaffning på 75 miljarder dollar, vilket skulle göra den till den största börsnoteringen någonsin.
Space X lyfter i ansökan också fram sitt stora beroende av Starship, bolagets kommande helt återanvändbara raket, som har drabbats av flera förseningar.
“Eventuella misslyckanden eller förseningar i utvecklingen av Starship i stor skala, eller i att uppnå den nödvändiga uppskjutningstakten, återanvändbarheten och kapaciteten, skulle försena eller begränsa vår förmåga att genomföra vår tillväxtstrategi”, skriver bolaget.
Starship är utformad för att kunna skjuta upp betydligt större laster än Space X:s nuvarande raket Falcon 9. Målet är att kraftigt sänka kostnaderna för att skjuta upp Starlinksatelliter och rymdbaserade datacenter.
Pionjären i omloppsbana
Redan nu finns det datacenter i rymden, åtminstone ett väldigt litet testcenter. I november förra året skickade startupbolaget Starcloud upp en satellit med ett datachip, en H100-GPU från Nvidia, från Vandenberg Space Force Base norr om Los Angeles. Uppskjutningen gjordes med en Falcon 9-raket från Space X.
– Rymdfarkosten presterar bättre än vi hade kunnat hoppas på, sade Philip Johnston, medgrundare och vd för Starcloud, nyligen till Observer.
Starcloud, som är baserat i Redwood i Silicon Valley, grundades 2024. Grundarna deltog i den kända inkubatorn Y Combinators program i San Francisco. Därefter tog bolaget in 170 miljoner dollar för att bygga datacenter i rymden. Kapitalrundan leddes av Benchmark och svenska EQT Ventures. Även Nvidia fanns med bland investerarna.
Google och Suncatcher
• Till skillnad från Elon Musk och Space X, som vill bygga ett enormt nätverk av satelliter spridda runt jorden, vill Google samla sina AI-satelliter i små och tätt samordnade grupper. I Suncatcherkonceptet placeras satelliterna bara omkring 100–200 meter från varandra och kopplas samman med extremt snabba laserlänkar. Målet är att skapa något som mer liknar ett flygande superdatorkluster än ett traditionellt satellitnätverk.
• Googles modell är främst tänkt för avancerad AI-träning där enorma mängder data måste flyttas snabbt mellan processorer. Space X:s strategi är bredare och bygger mer på global skala, distribuerad datorkraft och AI-tjänster som kan nå användare över hela världen.
Senare i år planerar Starcloud att skjuta upp en kraftfullare version med flera GPU:er och en bitcoinminingdator.
Starcloud planerar också att utveckla ett datacenter som ska skjutas upp i rymden med hjälp av Space X:s kommande raket Starship. Denna version kommer att väga tre ton och ha en kapacitet på 200 kilowatt.
Bolaget planerar att sälja beräkningskraft till andra satelliter och låta datacenter i rymden köra beräkningar för klienter på jorden.
Men, är det här verklighet eller science fiction?
– På kort sikt kommer vi sannolikt att se mindre projekt. Vi måste testa hur hårdvara fungerar i rymden: strålning, tillförlitlighet och allt sådant, säger Eric Benoist.
Det kommer, enligt Eric Benoist, inte att gå så snabbt som Elon Musk hoppas.
– Det här kan inte göras på 30 månader.
Vad säger investerarna?
– Det finns två läger. Vissa investerare tycker att det är för tidigt att prata om datacenter i rymden. Det är något man kan återkomma till om 20 år. Medan andra, särskilt deep tech-investerare, blir alltmer aktiva, säger Eric Benoist.
Investeringarna i rymdteknik ökar. Förra året låg de på omkring 8,5 miljarder dollar globalt. Hittills i år är vi redan uppe i 3,4 miljarder dollar.
