AI-hajpen i Stockholm – värderingarna skenar

Januarisolen ligger tungt över det femstjärniga hotellet Amanjena, beläget strax utanför Marrakech. Bakom raderna av dadelpalmer sitter en ovanlig blandning av gäster.

De kallas för ”first believers”.

Bland deltagarna finns anställda från Open AI, liksom snabbväxande bolag som Lovable och Elevenlabs. Inbjudningarna har gått till ett 30-tal och cirkulerar i slutna trådar på Whatsapp.

Det är ingen klassisk representationsresa som det rör sig om, utan bakom inbjudan står riskkapitaljätten Sequoia Capital som anordnat ett slags träningsläger för sina så kallade scouter. Handplockade unga entreprenörer som ska hjälpa riskkapitalet att hitta nästa framgångsrika investering i utbyte mot en andel av vinsten om investeringen i fråga blir lyckad.

– De senaste 12–18 månaderna har Stockholm gått från att vara en av de tio viktigaste talanghubbarna i Europa, till att bli en av de tre mest eftertraktade, säger Fredrik Cassel, delägare på riskkapitalbolaget Creandum.

– Det är en extraordinär hajp kring staden där allt fler investerare vill få tidig tillgång till entreprenörerna.

Stockholmsscouterna har därmed blivit särskilt eftertraktade och Sequoia är inte ensamma om strategin. Även riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz har byggt upp egna scoutnätverk och arrangerade så sent som i augusti en liknande resa till Green Valley i San Francisco.

Internetpionjärerna och Sverige

Klingar namnen bekanta? Marc Andreessen och Ben Horowitz är Silicon Valley-miljardärerna som gjorde sig förmögenheter som internetpionjärer på 90-talet. I umgängeskretsen finns Elon Musk och Donald Trump och nu vill bolaget rikta en allt större del av kapitalet till den svenska startupscenen. Idealprofilen är någon som redan är ängelinvesterare och som rör sig nära nästa generations grundare. Bland scouterna finns Krygrundaren Johannes Schildt, Voigrundaren Fredrik Hjelm, Lovableavhopparen Alexander Wikström och Lovableanställda som Emil Fagerholm och Emil Ahlbäck.

De är på jakt.

Enhörningarna

Sverige, som stundtals beskrivs som ett ”Silicon Valhalla”, har snabbt blivit det land som skapat flest enhörningar – det vill säga bolag värderade till över en miljard dollar – per capita.

”Vibe coding”-företaget Lovable – grundat av Anton Osika och Fabian Hedin – värderas efter den senaste rundan i december 2025 till över 60 miljarder. Det har fått grundarna att segla raka vägen upp på Affärsvärldens och Forbes lista över några av Sveriges absolut rikaste med förmögenheter på strax under 15 miljarder kronor vardera enligt tidningarnas uppskattning.

Det placerar duon strax under tungviktare som fastighetsbolaget Sagax grundare David Mindus och riskkapitaljätten EQT:s grundare Conni Jonsson.

Under våren har även sekundärtransaktioner i Lovable förekommit. Bland annat har Sebastian Siemiatkowski investmentbolag Flat Capital har avyttrat alla sina aktier i Lovable under våren. Enligt uppgift till EFN har sekundärtransaktioner skett till en värdering på mellan 85 och 90 miljarder kronor under våren.

Lovable är inte ensamma om en historisk värdering. AI-juristen Legora, grundat av Max Junestrand, August Erséus och Sigge Labor, värderas efter den senaste rundan i mars till runt 50 miljarder.

Vi pratar alltså om två bolag som har funnits sedan 2023 och som redan har värderingar i paritet med börsbolag som Avanza och Klarna. De fem grundarna är samtliga födda på 90-talet – med en genomsnittlig ålder på 28,4 år.

Fredrik Cassels Creandum är en av Lovables största externa investerare. Han beskriver att svenska styrelserum under fjolåret känt alltmer fomo (fear of missing out).

– Redan tidigt förra året började företagen på riktigt känna rädsla att AI-tåget går nu och att man måste vara med, vilket skapar helt nya möjligheter för de här bolagen att få kunder.

Den exakta storleken på Creandums innehav i Lovable är hittills okänd och Fredrik Cassel betonar att de brukar låta företagen avgöra hur mycket de kommunicerar kring sina investerares andelar i bolagen.

Vilket bolag han själv har ångest över att inte ha investerat i är givet: Legora.

– Max Junestrand är en otroligt stark bolagsbyggare på alla sätt och vis, säger han.

Pär-Jörgen Pärson, delägare på riskkapitalfirman Northzone med mångårig erfarenhet från branschen, är inte heller utan viss fomo.

– Det är både och. Vi hade alternativa teser för hur marknaden skulle utvecklas. I Lovables fall hade vi fel som det ser ut, men gällande Legora så satsade vi i stället på GC AI som levererar AI till bolagsjuristmarknaden i stället för till advokatbyråer. De växer som tusan, säger han. Den nya vågen av AI-bolag har lett till värderingar som Pär-Jörgen Pärson beskriver som ”jättehöga”.

– Marknaden är oerhört dynamisk just nu. När så mycket kapital strömmar in är det naivt att tro att värderingarna inte kommer att korrigeras. Frågan är bara om det sker brett över hela sektorn eller i vissa delar av värdekedjan, säger han.

– Att det kommer en sättning är glasklart.

Samtidigt betonar han att utvecklingen saknar motstycke under hans tid som investerare och beskriver det som början på en supercykel, där den underliggande tillväxten är exceptionell.

På ett typiskt svengelskt riskkapitalmanér sammanfattar han läget:

– Det är eye watering valuations tack vare hissing growth rates.

Nyckeltalet alla pratar om

För att kvantifiera den skenande tillväxttakten har nyckeltalet på allas AI-läppar blivit ARR, alltså årligen återkommande intäkter. Detta räknas fram genom att ta den senaste månadens bruttointäkter multiplicerat med tolv.

De senaste kända siffrorna är att Lovable har årligen återkommande intäkter på 400 miljoner dollar (från 100 miljoner dollar i juni), vilket gjort bolaget till det snabbast växande mjukvaruföretaget någonsin. I början av april meddelade även Legora att de har årliga återkommande intäkter på 100 miljoner dollar.

Som jämförelse har AI-jätten Anthropic, som tillhandahåller Claude, årligen återkommande intäkter på 30 miljarder dollar – 75 gånger så mycket som Lovable.

Tomas Hjelström, lärare och forskare i redovisning vid Handelshögskolan i Stockholm, har noterat att begreppet blivit allt vanligare.

– Det slår ner som en bomb och sedan pratar alla om det nyckeltalet för att man ska prata om det för att få vara med i diskussionen, säger han.

Samtidigt ser han inte nyckeltalet som revolutionerande och pekar på att det inte är någon större skillnad från hur börsnoterade mjukvarubolag resonerar.

– Skillnaden är att exempelvis ett Lovable växer så fruktansvärt snabbt att det inte går att mäta i hundratals procent.

Tomas Hjelström höjer också ett varningens finger för att stirra sig alltför blind på ett enda nyckeltal, särskilt som det finns begränsad insyn i hur länge intäkterna återkommer. Han betonar att det har betydelse för värderingen om det är 1 år, 5 år eller 25 år.

– Om man sätter väldigt höga återkommande intäkter och en hög tillväxt på det så får man en situation där man potentiellt kan nå väldigt höga värderingar. Sedan är det upp till oss om vi tror på dem eller inte, men om vi lägger för stor vikt vid en siffra oavsett vad den är och trycker i väg den så finns det en risk för övervärdering.

”Fungerar på samma sätt som för Atlas Copco”

Detta kommer samtidigt som konkurrenslandskapet har intensifierats, med världsledande Anthropic i spetsen.

Bolagets framfart skonar ingen.

När Anthropic i veckan lanserade nya marknadsföringsverktyget Claude Design rasade både Adobe och Figma på Wall Street.

För bara ett halvår sedan pekades Cursor, medgrundat av svenske 26-åringen Arvid Lunnemark, ut som den främsta Lovableutmanaren. I dag är det i stället Claude Code från just Anthropic som lyfts fram.

Lovable, liksom Cursor, använder sig av externa språkmodeller, främst från Anthropic och Google Gemini – ett beroende som riskerar att pressa marginalerna på sikt.

Bo Mattsson är en av grundarna till av riskkapitalistfirman J12. Bolaget ”investerade lite innan Creandum” i Lovable.

– Till skillnad från traditionella mjukvaruföretag som kan nå bruttomarginaler på över 90 procent så är många av dessa företag 100 procent beroende av externa språkmodeller. Inget AI-företag som bygger på andras språkmodeller har den typen av bruttomarginal.

Han liknar det med en svensk börsjätte:

– Det fungerar på samma sätt som för Atlas Copco som måste köpa in stål med skillnaden att ”stålet” i det här fallet är Anthropic. Du har ingen produkt om du inte kan använda deras språkmodeller.

Därtill florerar rykten om att Anthropic själva håller på och utvecklar en direkt Lovablekonkurrent som, enligt uppgift till EFN, går under namnet Antspace. Detta är ingenting som bolaget självt har bekräftat, även om vad som beskrivs som läckor av koden nyligen dykt upp på plattformar som X.

– Det är många som ”freakar ut” över det på jobbet nu, så fokus handlar om att bygga och koda på ett sätt som är svårt att efterlikna, säger en källa på Lovable till EFN.

Bo Mattsson betonar att där Lovable är en horisontell spelare som alla företag oavsett sektor kan använda så är Legora är en vertikal spelare, helt nischad mot advokatbyråer.

– Horisontella spelare kanske växer fortare i början, men de brukar också ha svårare att långsiktigt behålla den positionen.

Han beskriver det som att Legora har bättre så kallade ”vallgravar” mot konkurrenter.

– Hela Lovables raison d’être har varit en extrem distribution mot icke-utvecklare. Det har varit helt galet hur snabbt de har kunnat distribuera ny kod till sina kunder. Oavsett vad man tycker om värderingar och annat är det bara att lyfta på hatten. Men om de börjar nischa sig mot företag öppnar det för att de snabbare kan stöta på aktörer som Anthropic eller Microsoft, eftersom de då konkurrerar om samma kunder.

Satsningen på företagsaffärer leds bland annat av Lovables styrelseledamot Olof Hedin, tidigare börsvd för mjukvarubolaget Signup Software och pappa till grundaren Fabian Hedin. I samband med att han avböjde en intervju med EFN uppgav han att hans roll blivit mer operativ sedan Accel gick in som ägare och att hans fokus ligger på att utveckla ”enterprise”delen hos Lovable.

Jakten

Samtidigt pågår en annan typ av jakt.

Flera amerikanska jättar skulle drömma om att ha tillgång till Lovables kodbas.

I september i fjol blev det svenska AI-företaget Sana Labs, grundat av Joel Hellermark, sålt till amerikanska Workday för en prislapp på 10 miljarder kronor i den hittills största AI-affären i Europa.

”Detta är en seger för Europa, för skönhet, för idealism och för viljan att bry sig mer. Nu börjar ett nytt kapitel. Det oändliga spelet fortsätter. Låt oss skriva historia”, sade Joel Hellermark i samband med försäljningen.

Bolaget – som nyss utgick från Riddargatan i Stockholm – införlivades plötsligt i en amerikansk börsjätte som de senaste veckorna pressats på Nasdaq utifrån just AI-risker. Sedan årsskiftet har aktien backat med över 40 procent.

I veckan rapporterade även Financial Times att Elon Musks SpaceX har ingått ett avtal om rätten att förvärva just svensk-kopplade Cursor för 60 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 550 miljarder kronor. Det är något som EFN har rapporterat om.

Pär-Jörgen Pärson anser inte att en försäljning i sig motiverar en hög värdering:

– Det går inte att bygga en investeringskalkyl på att man blir uppköpt, utan man måste bygga sin investeringskalkyl på att man tror att man kan bygga ett livskraftigt bolag med en långsiktig position på marknaden och som inte är hajpvärderat vid tidpunkten för försäljningen. Bo Mattsson ger delvis en annan bild:

– Vi vet inte förrän efteråt om vi har en bubbla eller inte, men om någon vill köpa Lovable för 90 miljarder så är det väl värt det då, säger han.

Fredrik Cassel spår inga försäljningar i närtid:

– Det finns ingenting i nuläget som tyder på att varken Lovable eller Legora skulle må bättre som en del av en annan organisation. Det har jag väldigt svårt att se.

Inifrån Lovable låter det annorlunda:

– Kanske om vår marknadsposition försämras.

Så när Lovables anställda nu inviger sitt nya kontor i Boston kanske samtalet är ett annat än vid de glittrande infinitypoolerna i Marrakech eller bland vingårdarna i Green Valley.

Kanske handlar det inte längre om vilka bolag som de själva kan scouta, utan hur de bäst ska navigera i ett läge där de själva är scoutade.