Åklagaren: Straffbart att ljuga – när du söker bolån
Den omtalade domen i Högsta domstolen är tydlig.
Lögner i bolåneansökan är straffbara.
– Det räcker om det finns en väsentlig skillnad mellan det du anger och verkligheten, så har banken lidit skada, säger Jonas Bergendal, åklagare på Ekobrottsmyndigheten.
Som EFN Finansmagasinet tidigare rapporterat dömdes en person för grovt bedrägeri av Högsta domstolen efter att ha lämnat falska uppgifter och använt sig av förfalskade handlingar i sin ansökan för att få bolån.
Personen hade angett en betydligt högre inkomst än sin verkliga i ansökan, och han hade inte uppgett sina skulder. Dessutom ljög han om att han hade en fast anställning.
Trots att banken upptäckte de falska uppgifterna och aldrig gick med förlust bedömer HD att banken lidit skada. "Redan risken för slutlig förlust innebär ekonomisk skada vid bedrägeri", skriver domstolen som dömde mannen till villkorlig dom och böter.
"Räcker med väsentlig skillnad"
Jonas Bergendal, åklagare i fallet, säger att domen nu får stor betydelse.
– Det har alltid varit straffbart att ljuga i sin bolåneansökan, enligt min uppfattning. Men innan denna dom har domstolarna dömt olika. Det har varit svårt att slå fast om banken lidit skada eller inte. I flera fall när det inte har kunnat slås fast har åtalet ogillats, säger han.
Men nu borde den problematiken vara bortblåst, menar Bergendal.
– Om jag tolkar domen rätt så räcker det nu framöver att man uppger felaktiga siffror eller uppgifter i sin ansökan, så har banken lidit skada. Även om banken upptäcker de oriktiga uppgifterna innan lånen getts ut, skulle det kunna vara straffbart som försök till bedrägeri.
Det betyder att om du far med osanning i ansökan, till exempel genom att ange en högre lön än vad du har, begår du ett brott.
– Ja, det räcker om det finns en väsentlig skillnad mellan det du anger och verkligheten, så har banken lidit skada. Men det måste vara en väsentlig skillnad, säger han.
Vad är då väsentlig skillnad? Jo, det finns några tydliga big no-no, förklarar Bergendal.
– Om du överdriver din inkomst mycket eller utelämnar att du har barn, till exempel. Sådant som påverkar kalkylen innebär en väsentlig skillnad.
Hittade många
Den här typen av brott kopplat till oriktiga bolån är vanligare än många tror, säger han. Detta som togs upp i Högsta domstolen är bara ett av flera fall som Bergendal driver. Dessa fall dök upp när Ekobrottsmyndigheten slog till mot en illegal lånförmedlingsorganisation 2021 efter en omfattande utredning.
– Under en lång tid med spaning och avlyssning uppdagades det att det var en svart lånförmedlingsorganisation vi undersökte. De hjälpte människor att ljuga i sin ansökningar till bland annat bolån.
Flera stora banker beviljade oriktiga låneansökningar som organisationen hade hjälpt till med under åren som gått. Mest betalade Danske bank ut.
– Vi på Ekobrottsmyndigheten hittade totalt 60 fall, men Danske bank – som också är målsäganden i flera av ärendena – gjorde en egen jättestor utredning. Då fann de själva över 150.
