Aktiechefen räds inte börsoron: ”Det är största kudden”

Nedgången på Stockholmsbörsen fortsatte på onsdagsmorgonen. Men på eftermiddagen handlades OMXS30 något under nollan.

Längst ner i storbolagsindex återfinns Nordea, som på morgonen höjde sin lönsamhetsprognos. Aktien föll runt 2,5 procent.

Även Ericsson och Saab backade tydligt, med nedgångar på 2 respektive 1,5 procent.

Palantir rapportrasade

Nedgångarna på Stockholmsbörsen sker, enligt experter, i skenet av en bredare global oro för upplåsta värderingar i AI-bolag. Det hajpade amerikanska teknikbolaget Palantir backade kraftigt efter sin rapport tidigare i veckan och drog med sig jätten Nvidia i fallet.

Tekniktunga Nasdaq stängde på minus 2 procent på tisdagskvällen.

”Vi har egentligen inte sett några större korrigeringar eller något verkligt nedtryck på aktier sedan april”, säger finansbolaget Ameriprises chefsstrateg Anthony Saglimbene till CNBC.

”Vinsterna är goda. Men jag tror att investerare börjar fråga sig om vi kommer att se vinsttillväxt under det kommande året som motiverar nivån på dessa investeringar, med tanke på takten i kapitalutgifterna hos vissa av de stora teknikbolagen”, fortsätter han.

AI-oron har även spridit sig till Asien. Tokyobörsen rasade nära 4 procent på onsdagsmorgonen, där konglomeratet Softbank, som gjort stora investeringar i AI, föll 10 procent.

Bitcoin under 100 000 dollar

Morgan Stanleys vd Ted Pick och Goldman Sachs vd David Solomon varnade också tidigare i veckan för att börserna står inför en nedgång på runt 10 procent det kommande året.

Även priset på bitcoin har fallit kraftigt den senaste veckan och handlas nu under 100 000 dollar, vilket beskrivs som en viktig nivå.

Mattias Sundling, chef för aktiestrategi på Handelsbanken, är inte särskilt oroad för börsfallen. Men han noterar de stigande värderingarna och höga efterfrågeförväntningarna hos de största techbolagen.

– Alla tänker sig att efterfrågan är oändlig, tills den inte är det längre. Då inser alla att vi plötsligt har problem på utbudssidan. Ett rimligt scenario är väl att de här bolagen överinvesterar i serverhallar, och att AI till slut blir en commodity.

– Det kommer att gynna oss och ekonomin, men inte nödvändigtvis de bolag som ligger längst fram och gör de största investeringarna. De kanske inte får den avkastning de hade räknat med, säger han.

”Portföljeffekten inte så brutal”

I grunden är Sundling positiv till den AI-revolution som sveper över världen. Aktiechefen betonar dock skillnaden mellan bolagen – och samhällets – avkastning.

– Det var inte de första järnvägs- eller internetbolagen som blev de självklara vinnarna på börsen, säger han.

Fler paralleller till kraschen runt millenieskiftet går att dra. Sundling minns börsfallen väl, men nyanserar dem.

– De flesta köpte inte alla sina aktier den 1 mars 2000 och förlorade 70 procent. De flesta hade köpt successivt 1996, 1997, 1998. Portföljeffekten var inte riktigt så brutal som man får intrycket av.

– Det var väldigt spetsigt, precis som nu i USA. Då var det Nokia och Ericsson, nu är det de där sex techbolagen. Har man inte överexponering mot dem så går det nog okej även nu, fortsätter han.

Mest skeptisk är han till att argumentet att en bubbelkrasch skulle leda till en recession.

– Visst, det blev en recession 2021, men det var den mildaste i mannaminne. USA:s BNP växte fortfarande med runt 1,2 procent det året, och det var bara ett negativt kvartal, säger han.

Väljer bort Nvidia

I ett scenario där bolagen på Nasdaq 100 går från en genomsnittlig P/E-värdering runt 40 till 12 kommer det ”naturligtvis” slå mot börsen och investerarnas portföljer, konstaterar Sundling.

Ändå tycker han att läget inte ser särskilt alarmerande ut ur ett större perspektiv.

Nvidia faller dock bort från köpradarn.

– Där är jag ingen expert, tillägger han.

– Men jag ser ingen större marknadsrisk för att jag ska sluta vara positiv till svenska eller nordiska aktier.

Narrativet har ändå varit att techjättarna hållit börsen uppe. Faller dem – faller allt?

– Det sägs att de hållit uppe BNP-tillväxten i USA. Det ligger något i det, de har varit en positiv faktor i en annars blek investeringscykel, absolut, men jag tycker att det är lite överdrivet.

– Titta på investeringarna i mjuk- och hårdvara, man kan se att de driver runt 70 procent av BNP-tillväxten. Men en hel del av det är importerat, så nettobidraget till BNP är sannolikt lägre än vad som ofta påstås.

Ser du bolag eller sektorer som står mer skyddade än andra?

– Vi tror på Europa och på Sverige, säger Sundling snabbt.

Stark svensk inhemsk efterfrågan, expansiv svensk och europeisk finanspolitik, satsningar på infrastruktur och försvar. Samtliga ingredienser för att kontinenten ska överprestera.

– Europa utgör 60–70 procent av verkstadsbolagens exponering i snitt, det är den största kudden i det här.

– Det är en kraftig omsvängning i den ekonomiska politiken. Det finns en viss besvikelse när man pratar om Europa, men börsen har faktiskt gått okej. Stoxx 600 är upp 11-12 procent på ett år, säger Sundling.

Börsen vet saker, konstaterar aktiechefen. Och nästa år står stjärnorna rätt.

– Jag har liknat det, kanske lite tillspetsat, vid den tyska återföreningen: för första gången på 30 år skapar Europa sin egen efterfrågan. Då skulle man bygga upp Östtyskland, nu ska man bygga upp infrastruktur och försvar, säger han.

”Allt pekar uppåt”

Samtidigt kraschar europeisk bilindustri. Men Sundling vill inte ”drunkna i detaljer”, utan pekar på den stora omsvängningen med finanspolitiska stimulanser.

Sverige är redan på väg upp ur sin dvala.

– Inhemsk efterfrågan, detaljhandel, förtroende bland sällanköpsvaror, allt pekar uppåt, säger han.

– Även i USA ser vi en förändring. I år har de haft en stram finanspolitik, men nästa år svänger den mot något mer expansivt.

Häri ligger också grunden till aktiechefens positiva syn.

– Vi tittar mycket på ekonomisk politik eftersom den spelar stor roll för konjunkturförloppet, säger han och fortsätter:

– Sen kan det absolut komma ett bakslag i investeringar kopplat till AI i USA. Förr eller senare kommer man kanske på att det byggts tillräckligt många serverhallar, kanske för många.

Vilka svenska sektorer eller bolag borde stå starka?

– Det är inte helt lätt att hitta exponering mot svensk inhemsk efterfrågan, vi är ett litet land med stora bolag, och nästan alla säljer mer utomlands än i Sverige.

Sundling nämner Clas Ohlson som ett typexempel.

– Om jag får vara lite top-down och tala generellt borde småbolag med hög exponering mot svensk inhemsk efterfrågan klara sig bra.

– Fastigheter har vi gillat. Det har inte funkat hittills, men kanske gör det framöver. Och sedan industriellt, cykliskt.