Allt fler tunga investerare överger USA: Kan eskalera
Höga värderingar, politisk nyckfullhet och ett skenande skuldberg har lett till att tunga investerare i allt större utsträckning lämnar USA.
En situation som nu ser ut att kunna eskalera.
– USA har varit världens bästa investeringsmarknad i hundra år. Men nu hör jag investerare börja ifrågasätta om amerikansk exceptionalism verkligen är lika exceptionell längre, säger Oaktree Capital Managements medgrundare Howard Marks till Financial Times.
Det är väl lika bra att skriva det direkt: det här är inget nytt fenomen.
Oron för alldeles för höga värderingar på amerikanska tillgångar drog igång redan förra året och har förvärrats i takt med att Donald Trumps nyckfullhet gjort en comeback i människors medvetande.
Under våren har rubrikerna om ”Flykten från USA” duggat tätt – och den senaste veckan har oron fått ny näring i samband med att Donald Trump presenterade sin nya, omfattande skattereform. Förslaget väntas addera 2 400 miljarder dollar till den amerikanska statsskulden under det kommande decenniet och har samtidigt ökat trycket på amerikanska statsobligationer.
Något som lett till att kapitalförvaltare i allt större utsträckning tittar på andra alternativ.
– Folk behöver omvärdera sin exponering mot USA, säger Seth Bernstein, vd för AllianceBernstein, till FT och fortsätter:
– Budgetunderskottet har varit ett känt problem, men det blir bara värre. Jag tror inte det är hållbart att USA fortsätter låna i den här takten. Och när man dessutom väger in hur oförutsägbar handelspolitiken blivit, då borde man stanna upp och fråga sig: hur mycket vill man egentligen ha koncentrerat i ett enda land?
”Befrielsedagen” fungerade som väckarklocka
Trumps så kallade ”befrielsedag” den 2 april – då nya omfattande tullar presenterades – fungerade som en väckarklocka för många.
– Det var då många insåg att de låg alldeles för tungt i USA, säger en chef på ett amerikanskt riskkapitalbolag.
Samtidigt har flera tunga institutioner börjat agera. Caisse de dépôt et placement du Québec, Kanadas näst största pensionsfond, har aviserat att man ska minska sin USA-exponering – som i dag ligger på 40 procent – till förmån för investeringar i Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Även om börserna hämtat sig från Trumps tullbesked den 2 april så är uppgången i USA blek: S&P 500 är upp knappt 2 procent hittills i år, att jämföra med europeiska Stoxx 600 som har klättrat 9 procent. Dollarn har samtidigt tappat 9 procent sedan årsskiftet och handlas nu nära treårslägsta – trots att flera av tullarna dragits tillbaka.
Att USA:s ekonomiska tyngd och djupa kapitalmarknader fortfarande lockar är det få som ifrågasätter. Men efter över 15 år av kraftiga inflöden och börsdominans – som i början av året lyfte USA:s andel av världens börsvärde till två tredjedelar – börjar fler investerare se tecken på ett trendskifte.
– Vi ser de första signalerna på att investerare börjar dra sig tillbaka från USA, säger Richard Oldfield, vd på brittiska Schroders.
Därför ökar intresset för Europa
Samtidigt pekar flera ut Europa som ett intressant alternativ.
Tyskland har till exempel nyligen lanserat ett investeringspaket på 1 000 miljarder euro, inriktat på infrastruktur och försvar, som väntas sätta fart på tillväxten.
– Vi har varit ganska optimistiska om Europa. Regeringarna här är relativt stabila. Att flytta pengar hit är ingen dålig idé, säger Tom Nides, vice ordförande på Blackstone.
Hos Neuberger Berman i New York har andelen europeiska private equity-investeringar ökat markant – i år ligger den på 65 procent, upp från 20–30 procent tidigare år.
– Intresset för Europa har ökat. Det handlar inte bara om tullar. Den ekonomiska miljön är inte nödvändigtvis bättre än i USA, men den är stabilare. Dessutom är det inrikespolitiska klimatet i USA just nu skakigt, vilket också påverkar investerare utifrån, säger Joana Rocha Scaff, chef för europeisk private equity.
Alla är dock inte övertygade om att Europa eller Asien kan ersätta USA fullt ut.
– Europa lider fortfarande av låg tillväxt och tunga regleringar, och Kina är fortsatt komplext. Så frågan är fortfarande: var kan stora kapitalmängder egentligen placeras? säger Howard Marks.
