USA:s inflationssmäll sänker börsen: "Inte vad Fed vill se"

De amerikanska konsumentpriserna steg med 3,7 procent i september, jämfört det samma månad för ett år sedan. Det visar färska siffror från USA:s statistikmyndighet. Det är en aning högre än de 3,6 procent som analytikerna enligt Trading Economics konsensusprognos hade räknat med.

– Priserna vid pump driver inflationschocken, det har vi vetat länge, men även borträknat energi- och livsmedelspriser är inflationen högre än väntat och det sänker hoppet om att problemet kan avta snabbt, implicit om det skulle lugna sig i Mellanöstern och energipriserna skulle sjunka. Det marknaden tar fasta på är att priserna på bland annat boende och tjänster också är högre, kommenterar EFN:s makroreporter Joakim Rönning.

Kärn-KPI – konsumentprisindex exklusive volatila poster som livsmedel och energi – steg 2,6 procent i september på årsbas, mot väntade 2,5 procent.

Det är också andra månaden i rad där måttet ökar snabbare än väntat, konstaterar SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman.

– Det är ganska bredbaserat också. Så det var nog inte vad Federal Reserve ville se i det här läget, säger hon till EFN.

Flera Fed-ledamöter har dock uppgett att de vill se mer data innan de sätter ner foten om huruvida räntan bör höjas i oktober eller om man bör avvakta hur den senaste höjningen spelar ut. Flera datarapporter väntas trilla in under den här veckan och pekar de åt samma riktning finns det en ökad sannolikhet för en höjning i oktober, menar hon.

– De här siffrorna är ju volatila och man ska vara försiktig med att springa på enskilda månader, utan titta på trenden. Vi har haft en bättre trend och nu bryts det lite, men man kanske behöver få se ytterligare någon månad för att dra tydliga slutsatser.

Det är också det Fed-ordföranden Kevin Warsh har sagt, påpekar hon.

– Han har ju haft uppfattningen om de siffror som har sett bättre ut tidigare, att de inte är tillräckligt för att övertyga honom om att inflationen går åt rätt håll. Och det är klart, han kommer inte ändra den uppfattningen efter den här statistiken.

Börsen faller

Den amerikanska tioårsräntan tar ett tydligt kliv uppåt efter inflationssiffran, från omkring 5,19 procent till 5,30 procent. Samtidigt tvingas Stockholmsbörsen ge tillbaka en stor del av sin uppgång, breda index har gått från plus 0,7 procent till plus 0,2 procent.

Den amerikanska dollarn stärks tydligt. 1 dollar kostar nu 10,04 kronor, mot 9,96 kronor för några minuter sedan. Guldpriset går i motsatt riktning och faller från cirka 4 155 guld per troyuns till runt 4 090 dollar.

OMXS30 handlas kring nollan med storbanken SEB som överlägset största förlorare med en nedgång på cirka 6 procent. Finansinspektionen har under morgonen beslutat om ett tillfälligt högre kapitalkrav för storbanken, vilket får marknaden att oroa sig för lägre återköp.

– Utrymmet för återköp blir ju obefintligt och en extrautdelning kan man också ta bort ur ekvationen fram tills dess att det här släpper, har Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell uppgett för EFN.

Kullagerjätten SKF handlas ned 1,4 procent, motsvarande 3,70 kronor. Det förklaras dock av att aktien på onsdagen handlas exklusive rätt till utdelning på 3,75 kronor per aktie.

H&M och EQT handlas ned omkring 0,5 procent vardera. I andra änden toppar försvarsbolaget Saab OMXS30 med ett lyft på 2 procent. Lifco och Ericsson stiger 1,6 procent vardera samtidigt som Addtech, AB Volvo och Nibe stiger drygt 1 procent vardera.

Marknaden prisar in höjningar

Marknaden prisar nu in snabbare höjningar från den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Sannolikheten för att Fed vilar på hanen vid mötet i slutet av oktober har det senaste dygnet fallit från 78 procent till 46 procent, enligt CME:s Fedwatch. Sannolikheten för en ökning har ökat från 22 till 54 procent.

Sannolikheten för att räntan till och med decembermötet höjs med två steg, totalt 0,50 procentenheter, uppgår nu till 40 procent. Mot 19 procent på tisdagen.