Analytikern: Sårbart avtal – utesluter inte högre oljepris
Även om oljepriserna faller kraftigt finns det en påtaglig oro för fortsatt volatilitet.
Samtidigt väntar runt 600 fartyg på att korsa Hormuzsundet.
– Det är ett sårbart avtal och det stora osäkerhetsmomentet är Israel och Libanon, säger SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop, som inte utesluter högre oljepriser i närtid.
Det preliminära fredsavtalet mellan USA och Iran utlöste ett lättnadsrally på Asienbörserna och fick oljepriserna att falla kraftigt.
Den positiva marknadsreaktionen spreds under morgonen till Europa där börserna noterar tydliga uppgångar. Stockholmsbörsens breda OMXSPI är vid 14-tiden upp 1,1 procent medan storbolagslistan OMXS30 är upp 1,4 procent.
Men trots att marknaderna välkomnar uppgörelsen kan oljeprisets svängningar bestå på kort sikt, varnar flera analytiker.
Den australiska storbanken Westpac noterar att globala oljelagren, som sjunkit till låga nivåer efter stängningen av Hormuzsundet, kommer att behöva tid för att byggas upp på nytt, rapporterar CNBC.
”Lagren behöver återuppbyggas och kommer sannolikt att minska ytterligare innan nya leveranser från Persiska viken börjar nå marknaden”, skriver Westpac och tilläger att osäkerheten kring detaljerna i avtalet kvarstår.
600 fartyg är fast
Totalt uppges nästan 600 fartyg sitta fast i Persiska viken och vara redo att lämna området medan hundratals tomma fartyg väntar på andra sidan sundet. Bloomberg har tidigare rapporterat att säkerheten för trafiken står i fokus för alla rederier som försöker skapa sig en lägesbild av situationen, och att en enda attack eller nytt politiskt beslut kan skapa nya spänningar.
Enligt CNBC väntas omkring 800 miljoner fat fram till november gå förlorade även om trafiken genom Hormuzsundet skulle normaliseras.
Det kan fortsatt sätta press på marknaden, enligt Bart Melek, råvarustrateg på TD Securities.
– Högre oljepriser är fortfarande ett fullt möjligt scenario, med alla de inflationskonsekvenser det innebär, säger han till CNBC.
”Sårbart avtal”
Bjarne Schieldrop, råvaruanalytiker på SEB, är inne på samma spår.
– Det går absolut inte att utesluta högre oljepriser. Det är ett sårbart avtal och det stora osäkerhetsmomentet är vad Israel gör med Hezbollah i Libanon, säger han till EFN.
– Kommer USA att klara av att kontrollera Israel och Netanyahu? Det har vi tydligt sett att Donald Trump haft stora problem med. Det är en av nyckelfrågorna och ett av kraven från Iran för att det ska bli en öppning av Hormuzsundet.
Israels minister för inrikes säkerhet, Itamar Ben-Gvir, proklamerade under natten att överenskommelsen mellan USA och Iran inte gäller Israel. Han skrev i sociala medier att israeliska styrkor inte bör dras tillbaka i Libanon överhuvud taget.
Bjarne Schieldrop pekar samtidigt på att det inte är ett färdigt fredsavtal som väntas skrivas under på fredagen.
– Det är mer ett samförståndsavtal hur USA och Iran ska röra sig framöver. Vad är det USA får och behöver? Jo Trump behöver ha lägre olje- och bensinpriser och att kunna säga det inte blir kärnvapen i Iran. Det är det han behöver för att kunna sälja det som en vinst till USA:s befolkning.
– Iran behöver samtidigt visa att de är de facto härskare över Hormuz. USA med världens största militär kunde inte öppna sundet. Iran har därmed demonstrerat att de kontrollerar och dikterar området.
Avtalet mellan USA och Iran
Fredagen den 19 juni väntas ett avtal undertecknas mellan USA och Iran i Schweiz. Alla detaljer kring överenskommelsen har ännu inte offentliggjorts, men detta är vad vi vet just nu.
Avtalet innebär att den nuvarande vapenvilan förlängs med 60 dagar.
Hormuzsundet, som i princip har varit stängt sedan februari, kommer att börja öppna upp gradvis.
– När sundet öppnas i samband med att avtalet undertecknas på fredag, för att minor ska kunna röjas, kommer oljan åter att flöda åt båda håll för regionen och världen, sa Donald Trump på söndagen.
USA kommer samtidigt att häva marinblockaden som infördes i Hormuzsundet i april.
Enligt avtalet ska Iran återigen bekräfta att landet inte kommer att skaffa eller utveckla kärnvapen.
Parterna ska även inleda kärntekniska förhandlingar för att diskutera Irans anrika Uran-lager, enligt en person med insyn.
Iran har tillåtelse att sälja olja under den 60 dagar långa vapenvilan.
Frigörandet av iranska tillgångar utomlands ska införas stegvis beroende på hur diskussionerna går kring landets Uran-lager. Det gäller även eventuella lättnader i sanktionerna. USA beskriver upplägget som prestationssbaserat.
Uppgörelsen innebär även att pågående strider i regionen ska upphöra, inklusive konflikten mellan Israel och Hizbollah. Israel har inte undertecknat avtalet.
Källa: Financial Times. Uppdaterat 15 juni.
Följ taggar
