Är Gessles enorma låtskatt till salu?

Åtta personer äntrade scenen i Kapstadens Grand Arena och drog i gång ”The big L”.

Det var sent förra månaden och Roxettes första framträdande inför publik på nio år och arton dagar.

Den 8 februari 2016 gjorde bandet sin sista spelning med Marie Fredriksson, på samma scen. Tre och ett halvt år senare gick hon bort i sviterna av en hjärntumör.

I Grand Arena spelade man nu monsterhitten ”It must have been love” för henne. Lena Philipsson sjöng.

”Detta är det mest ovissa jag har gjort sedan Gyllene Tiders comeback 1996”, hade Per Gessle medgett inför.

Flera av de gamla trotjänarna var visserligen med: gitarristerna Jonas Isacsson och Christoffer Lundquist (han som fördes bort av polis under protesterna mot covidrestriktionerna i Stockholm 2021 och skrev Frihetsrörelsens anthem ”Vi är fria”). Körsångaren Dea Norberg.

Men Roxette är trots allt en duo på samma sätt som Supremes var en trio och Beatles en kvartett – att ersätta originalmedlemmar är då inte så lätt.

Per Gessle chansade, på Lena Philipsson. Det gick hem. Premiären blev en succé. Efteråt drack bandet öl med Sveriges ambassadör i Sydafrika, Håkan Juholt. I mars har det fortsatt med en turné i Australien. Recensenterna har överlag varit lyriska.

I veckan avslutade man med en extrainsatt konsert på Margaret Court Arena (Australian Open) i Melbourne.

Det är lätt att glömma hur stora Roxette en gång faktiskt var, antagligen för att Abba var ännu större.

Det beror dock lite på hur man räknar.

Abba har sålt fler skivor, men Roxette har haft fler USA-ettor, fyra stycken. Och under 90-talet sålde bandet faktiskt fler skivor än epokgörande band som Nirvana och Oasis, närmare 80 miljoner.

– Jag vet att Per tycker det är synd att det finns en låtskatt som bara ligger där, säger Mats Olsson, tidigare musikjournalist på Expressen och nära vän till Per Gessle sedan drygt fyrtio år. Han vill ut och spela sina låtar.

Det finns också stora pengar att tjäna.

Musikbranschen har de senaste tio, tjugo åren genomgått en enorm strukturomvandling, på två sätt kan man säga. Bägge hänger ihop med skivförsäljningens död.

Turnéer var förut i regel förlustprojekt som syftade till att marknadsföra album: när ungdomarna slutade köpa skivor blev livespelningarna i stället sin egen affär. Från mitten av 90-talet till 2020 steg biljettpriserna i USA med ungefär 200 procent, nästan fyra gånger mer än inflationen, skrev tidningen Economist för några år sedan.

Den andra och större trenden är att streamingplattformarna på bara några år har gjort musikbranschen mer lukrativ än någonsin.

Ungefär 8 procent av jordens befolkning betalar i dag för musik via olika streamingtjänster, enligt Daniel Johansson, som forskar på teknikutveckling inom musikindustrin vid Linnéuniversitetet.

– Det är en fullständigt fenomenal tillväxt på intäkterna, säger han.

Det har i sin tur lett till att allt fler artister börjat sälja rättigheterna till sina låtar och inspelningar, mest till skivbolag men också ibland till hedgefonder och mer specialiserade bolag.

Bob Dylan var den första verkligt stora, 2020. Han tros ha fått motsvarande ungefär 3 miljarder kronor. Sedan dess har en hel drös följt efter. Bruce Springsteen tros i dagsläget ha fått mest, motsvarande ungefär 6 miljarder kronor.

I en intervju med Dagens industri 2023 gjorde Per Gessle tydligt att han inte är intresserad av att sälja. Han äger över 800 verk genom det egna bolaget Jimmy Fun, men är inte redo. Och behöver inte. Han sägs vara god för ungefär en halv miljard.

Förutom bolaget Jimmy Fun har Per Gessle även flera andra bolag. Han är styrelseordförande i totalt fem bolag och det sammanvävda egna kapitalet i dessa bolag är strax över 500 miljoner kronor.

I bolagets siffror för 2023/2024 sticker bolaget Tourist Trap AB ut, där omsättningen och resultatet ökat stort.

Något som av allt att döma är en pandemieffekt. Under 2023 gjorde Gyllene Tider comeback med stor sommarturné och enligt bolagets årsredovisning beror ökningen på just ökade turnéintäkter.

Utöver det har Per Gessle en privat bilsamling, mest Ferrari, varav några riktiga dyrgripar, som antagligen är värd några hundra miljoner till.

– Sedan ska man också komma ihåg att det normalt sett är skivbolaget som äger rättigheterna till själva inspelningarna, och det är dem man tjänar pengar på genom streaming, säger Daniel Johansson. Låtskrivaren får i regel bara 15 procent av intäkterna när en låt spelas på till exempel Spotify.

Det är därför till exempel Lasse Holm, upphovsmannen till svenska jättehittar som Carolas ”Främling” och Arvingarnas ”Eloise”, bara fick 9 miljoner kronor för sina låträttigheter. (Det andra skälet är förstås att den svenska streamingmarknaden är mycket liten i internationell jämförelse.)

– Om Per Gessle säljer skulle det bli en av de större svenska affärerna, men Roxette strömmas ganska lite i jämförelse med till exempel Avicii, som har sex gånger så många strömmar bara på Spotify, säger Daniel Johansson.

Nästa år fyller han 67. Tids nog har han ett arv att skydda. Kommer han att sälja?

– Per är en affärsman av Guds nåde, säger Mats Olsson. Man ska aldrig säga aldrig.