Arvskattens avskaffande påverkade hur bolag styrs

En ny studie från Handelshögskolan i Stockholm visar att den avskaffade arvsskatten inte bara påverkade ägandet – utan också hur företagen styrdes, investerade och växte.

Forskarna har analyserat omkring 37 000 svenska företag och jämfört två grupper: ägarledda bolag där det finns barn som kan ta över verksamheten, och bolag där ägarna saknar sådana potentiella efterträdare. Resultatet är tydligt. Efter reformen ökade försäljning, tillgångar och lönsamhet snabbare i företag med en möjlig nästa generation.

En central förklaring är att företagen kunde behålla mer kapital. Tidigare behövde ägare ofta plocka ut pengar ur bolaget för att kunna betala framtida arvsskatt. När den kostnaden försvann ökade i stället investeringarna, både i långsiktiga tillgångar och i likviditet. Samtidigt minskade skuldsättningen, och det egna kapitalet stärktes.

Påverkar hur bolag drivs

Företag med potentiella arvtagare ökade sin produktivitet och förbättrade sina rörelsemarginaler. Parallellt växte löneutbetalningarna snabbare, vilket tyder på fler anställda eller högre löner.

Det kanske mest oväntade resultatet rör skatteintäkterna. Trots att arvsskatten avskaffades ökade de löpande bolagsskatterna från dessa företag. Tre år efter reformen betalade de betydligt mer i skatt än jämförbara bolag utan efterträdare – ett resultat av högre aktivitet och vinster.

Studien pekar därmed på en bredare effekt än vad som ofta diskuteras i den ideologiskt laddade arvsskattedebatten. Skatten påverkar också hur företag drivs långt innan ett ägarskifte blir aktuellt. När incitamenten att lämna över bolaget stärks tycks ägarna också börja tänka längre fram: investera mer, växa snabbare och bygga värde över generationer.