Avfärdar hotet mot megainvesteringen: “Marginell påverkan”
– Det kommer att ha en marginell påverkan på Luleå, säger han.
Efter en lång tids spekulationer lade EU-kommissionen i förra veckan fram sitt förslag på lättnader i utsläppshandelssystemet, ETS-systemet.
Enligt det nya förslaget ska utsläppsrätterna minskas i en långsammare takt samtidigt som den fria tilldelningen förlängs. Kortfattat gör förslaget att kostnaden för utsläpp inte kommer att öka i lika snabb takt.
Frågan har splittrat Europas länder och politiker där inte minst tyska industriföretag har velat se stora förändringar medan länder som Sverige har velat behålla systemet som det var.
EU:s utsläppshandelssystem
EU:s utsläppshandelssystem, ETS, infördes 2005.
Det bygger på att företag betalar för varje ton koldioxid som släpps ut, vilket blir ett incitament till att minska utsläppen.
Vissa konkurrensutsatta branscher, som stålindustrin, har tilldelats gratis utsläppsrätter.
Det nu lagda förslaget har också väckt stora protester från svenska politiker.
”Ingen jättestor påverkan”
Inför att förslaget presenterades beskrevs det som ett dråpslag för de stora satsningarna på grönt stål i Sverige: SSAB:s investering på 50 miljarder kronor i ett nytt stålverk i Luleå och Stegras stålverk i Boden.
Men i samband med rapporten för det andra kvartalet tonar SSAB:s vd Johnny Sjöström ned effekterna av förslaget.
Detta trots att även SSAB har kraftigt motsatt sig förändringar av systemet.
– Det stämmer att vi var kritiska. Vi har byggt investeringarna i Oxelösund och Luleå på ett regelverk som har legat sedan 2005 och var oroliga för att en revidering skulle påverka vår kalkyl på något sätt, säger Johnny Sjöström till EFN och fortsätter:
– Nu har vi sett förslaget och det kommer inte att ha en jättestor påverkan på vår investering i Luleå, dessutom finns en del positiva ingredienser som kan skapa förutsättningar för oss att stärka vår finansiering runt de här investeringarna.
Viktigast för SSAB är att de långsiktiga klimatambitionerna ligger fast, enligt Johnny Sjöström.
– Vår slutsats är att man inte släpper på ambitionen utan anpassar nedtrappningen efter var EU befinner sig nu, det finns en logik i det och då kan vi leva med de justeringar som man gör, säger han.
Ser ni en risk att det här är ett första steg i ett sluttande plan och att det kommer att ske ytterligare förändringar längre fram?
– Baserat på de diskussioner vi har i Eurofer (den europeiska stålindustrins samarbetsorganisation, reds anm.) och de medlemsföretag som finns där så ligger ambitionen kvar. De flesta vet att efter 2040 kommer det i praktiken vara omöjligt att köra en masugn och har planer men att det är tidsperspektivet som de har svårt med. Jag är därför inte så orolig att EU kommer att skrota hela initiativet.
”Fortfarande starka incitament”
Stegras presschef Karin Hallstan skriver i en kommentar till EFN att det är olyckligt att ambitionsnivån i systemet föreslås sänkas, men betryggande att alla funktioner i ETS och huvudriktningen mot nettonoll till 2050 tydligt står kvar.
“Den långsammare minskningstakten av utsläppstaket väntas leda till att utsläppspriserna inte ökar lika snabbt och därmed att intjäningen för de som investerar för lägre utsläpp inte blir riktigt lika stark, men det kommer fortfarande finnas starka incitament för att investera i omställningen”, skriver hon och fortsätter:
“Lägre ambitioner är olyckligt, särskilt för klimatet, men Stegra skulle ändå ha god lönsamhet. En nyinvestering innebär inte bara lägre klimatutsläpp utan också modernisering och effektivisering jämfört med den befintliga industrin.”
