Efter LKAB:s tvekan – SSAB har dialog med Stegra

I samband med tisdagens kapitalmarknadsdag meddelade SSAB att bolaget skjuter på sin gröna omställning i finska Brahestad, vilket EFN rapporterat. I en intervju med EFN i samband med kapitalmarknadsdagen uppger vd Johnny Sjöström att det framför allt är osäkerheter kring råvaruförsörjningen som ligger bakom detta.

– Jag tänker inte riskera att hamna i en situation där jag inte har råmaterial för att köra verket. Jag kommer att vänta tills jag vet att jag känner mig trygg med det, säger han.

Bakgrunden är att SSAB planerar att ställa om hela sitt nordiska produktionssystem från de traditionella masugnarna till så kallade ljusbågsugnar. I Luleå investerar bolaget omkring 50 miljarder kronor för att bygga ett helt nytt stålverk till 2030 och i Oxelösund ska en ljusbågsugn börja producera i slutet av nästa år.

Ljusbågsugnarna är tänkta att försörjas med skrot och järnsvamp från just LKAB. Men LKAB har ännu inte fattat ett investeringsbeslut för att bygga ett så kallat järnsvampsverk i Gällivare. 

Samtidigt har EFN rapporterat att en möjlig vinnare på om LKAB:s järnsvampverk inte blir klart i tid för SSAB är riskkapitalisten Harald Mix jättesatsning Stegra. I ett första skede kommer nämligen Stegra att tillverka mer järnsvamp än man behöver till sin egen stålproduktion. 

Diskussioner med Stegra

Nu uppger Johnny Sjöström att det redan förs diskussioner med Stegra.

– Vi har en dialog med dem, så mycket kan jag säga. Men skulle vi gå in och köpa järnsvamp av dem så skulle det vara ganska små kvantiteter. Det mesta av det som de tillverkar kommer de att konsumera själva.

Men det är ett alternativ att köpa järnsvamp av Stegra?

 – Vi behöver titta på alla möjliga leverantörer och det här är en potentiell leverantör bland många.

Samtidigt uppger Johnny Sjöström att huvudplanen fortfarande är att det är LKAB som ska leverera järnsvamp till SSAB. 

Samtidigt uppger SSAB att omfattningen av omställningen i Brahestad, när den blir av, har justerats till att mer likna den i Oxelösund. Vid senaste kapitalmarknadsdagen var budskapet att både Brahestad och Luleå skulle ställas om till så kallade minimills. Investeringen i Oxelösund väntas kosta omkring 6 miljarder kronor jämfört med Luleås 50 miljarder kronor.

– När man tog det beslutet hade man kanske inte helt och hållet gjort en djup analys vad en minimill i Brahestad får för konsekvenser för den produktportfölj som vi förväntar oss att producera längre fram. Den studien har vi gjort nu och kan konstatera att det finns vissa stålsorter som blir lite svårare att producera i en minimill jämfört med en Oxelösundliknande setup, säger Johnny Sjöström

Ökad vinst

I samband med kapitalmarknadsdagen uppger SSAB att bolagets strategiska investeringar kommer att lyfta bolagets rörelsevinst på ebitda-nivå med 9 miljarder kronor årligen till 2030. Detta då investeringarna kommer att öka andelen premiumstål i bolagets leveranser från dagens 55 procent till 65 procent 2030. 

– Jag tror att det finns en uppsida på de nivåerna som vi har kommunicerat här i dag. Men i det här läget vill vi vara försiktiga med våra antaganden, vi vill att analytikerna ska tycka att det här är realistiskt, säger Johnny Sjöström.

De 9 miljarder kronorna i ökad rörelsevinst tar dock inte hänsyn till effekten av nya regelverk i Europa. Under kapitalmarknadsdagen uppgav Europachefen Tony Harris att den europeiska stålmarknaden står inför ett strukturellt skifte som kommer att driva stålpriserna “betydligt högre”. Han pekade främst på den så kallade CBAM, som är EU:s mekanism för att importerat stål ska få samma koldioxidkostnad som europeiska tillverkare har, och EU:s föreslagna skyddstullar.

– Någon i publiken i dag kallade det en "game changer" och jag är beredd att hålla med. 2026 kan bli ett väldigt intressant år, mycket kan hända, säger Johnny Sjöström.

Beräkningar i aktiemarknaden uppskattar att de nya regelverken kan öka SSAB:s rörelsevinst med 5-6 miljarder kronor per år. Det kan jämföras med att SSAB i år väntas leverera en rörelsevinst på omkring 6 miljarder kronor, enligt Factset.

Är 5-6 miljarder kronor i ökad rörelsevinst ett rimligt antagande?

– Det är i alla fall inte orimligt.