TOPPNYHETER:

Avtalsrörelsen: Så mycket vill industrifacken höja lönerna

Facken inom industrin kräver löneökningar på 3,9 procent i ett ettårigt löneavtal. Det framkom vid en pressträff på måndagen där de presenterade det gemensamma lönekravet inför 2027 års avtalsrörelse.
Fem personer står bakom varsitt högt runt bord på en presskonferens. Bakom dem syns en stor skärm och en rollup med logotyper.
Förbundsordförandena Peter Hellberg från Unionen, Marie Nilsson från IF Metall, Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer, Nataša Stojković från Livs, samt Madelene Engman från GS medverkar när facken presenterar lönekrav inför avtalsrörelsen. Foto: TT Nyhetsbyrån

– Kravet baseras på den positiva utvecklingen av konkurrenskraften, den goda lönsamheten i svenska industriföretag, den höga sysselsättningen samt löneutvecklingen i Europa, sade Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen.

Han tillade att de lämnar ett krav som de anser är rimligt och som Sverige klarar av.

Den lägsta löneökningen beräknas till 1 221 kronor per månad.

Vill se nya avsättningar för arbetstidsförkortning

I den gemensamma avtalsplattformen ingår också fortsatta avsättningar till arbetstidsförkortning.

Marie Nilsson, förbundsordförande på IF Metall, väntar sig "tuffa förhandlingar".

På en fråga om hur de ser på arbetsgivarnas varningar om att konkurrensen från Kina hårdnat svarade hon att "Kina verkligen har jagat ikapp oss", men att de fortfarande inte ser dem i topp 15 bland deras största konkurrenter. Konkurrensen från Kina ska inte mötas med lägre löner utan med bland annat utbildning.

Enligt Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörers förbundsordförande, är det viktigaste för dem att de får till reallöneökningar över tid.

Hon noterade att bedömningen är att de svenska industriföretagens konkurrenskraft jämfört med viktiga konkurrentländer "varit mycket stark".

– Det finns inget som tyder på att svensk industri tappar i konkurrenskraft, enligt henne.

Stark industrikonjunktur

Lindstrand pekade också på att Silf/Swedbanks industri-PMI, som publicerades på måndagsmorgonen, i oktober steg till den högsta nivån på fyra år.

Hon lyfte också fram att industriinvesteringarna har varit starka sedan 2015, bortsett från avmattningen under pandemin, och att bruttovinstandelen legat över historiskt snitt sedan 2015, och detta gäller även framåt enligt KI.

Madelene Engman, förbundsordförande GS, noterade att inflationen ligger i närheten av Riksbankens mål, även om den i år är lägre på grund av tillfälliga faktorer och under 2027 väntas bli tillfälligt hög.

Hon sade att de senaste årens reallöneutveckling har visat att deras strategi har lyckats och framhöll att deras syn är att parterna bör utgå från inflationsmålet både när inflationen är hög och när den är låg.

Nataša Stojkovic, förbundsordförande Livs, framhöll att arbetskraftskostnaden i Sverige låg nära snittet i Västeuropa under 2025, och har ökat mindre än i konkurrentländerna det senaste året. Sysselsättningen är hög samtidigt som prognosen pekar mot fortsatt ökad sysselsättning både i år och nästa år. Även om den officiella arbetslösheten fortfarande är hög har den en nedåtgående trend.

– Sammantaget ser vi flera tydliga tecken på att arbetsmarknaden är på väg in i en starkare period, sade hon.

Inom Facken inom industrin ingår GS-facket, Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall och Livs.

Följ ämne och taggar

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel