Bad Company: Riskkapitalet – och priset samhället får betala

Den 10 juni släpptes fackboken Bad company: private equity and the death of the American dream (Harper Collins). Det centrala temat är hur private equity-bolagens prioriteringar för att uppnå lönsamhet med förvärv inom en rad branscher i USA kommit att drabba samhällena där det sker. Boken zoomar in på fyra huvudsakliga områden och Megan Greenwell understryker att branschen alltför ofta beskylls för att orsaka problem den inte är ansvarig för.

– Private equity skapade inte problemen i de här branscherna. Det är viktigt att poängtera att det är misstag som begåtts av dem tidigare som öppnat dörren för private equity, säger hon i en intervju med Vanity Fair.

Detaljhandel

Private equity blev bekant för den breda allmänheten när Bain Capital, grundat av senatorn och presidentkandidaten Mitt Romney, tillsammans med KKR och Vornado deltog i ett uppköp för 6,6 miljarder dollar och därefter nedläggning av leksakskedjan Toys R Us som lämnade drygt 30 000 personer arbetslösa. 80 procent av köpesumman finansierades med lån som blev Toys R Us ansvar att betala. Med räntekostnader på omkring en halv miljard dollar per år blev butikskedjan omöjlig att rädda och gick i konkurs 2017. Under de 13 år Bain, KKR och Vornado ägde Toys R Us tog man ut 200 miljoner dollar i årliga rådgivnings- och förvaltningsavgifter och gick på så sätt plus på affären. Sedan millennieskiftet har private equity-bolag gått från att äga 4 till 20 procent av amerikansk detaljhandel.

– Den här sortens uppköp utgör en enorm andel av private equity-verksamheten. Om jag lånar pengar för att köpa ditt företag är det inte jag som är skyldig att betala tillbaka dem, det är det du som är. Det slutar med helt olika incitament, där det som är bra för private equitybolaget inte nödvändigtvis är bra för portföljbolaget, säger Megan Greenwell.

Sjukvård

Antalet läkarmottagningar som ägs av private equity-bolag har sedan 2012 gått från drygt 800 till närmare 6 000. Branschen äger också 22 procent av de vinstdrivande sjukhusen och beskylls för att ha orsakat så kallade ”vårdöknar” i amerikansk glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden där vinstmarginalerna bedöms vara för små.

– Private equity är en cancer i vårt sjukvårdssystem som förstör våra sjukhus och driver upp priserna för vård för alla i Pennsylvania, allt medan servicen blir sämre, sa delstatens demokratiske guvernör Josh Shapiro i mitten av maj efter att med skattemedel ha försökt rädda ett lokalt akutsjukhus och flera andra vårdinrättningar med totalt 3 000 anställda. Ägaren Prospect Medical Holdings valde dock att lägga ned det fjärde och sista sjukhuset man ägt i regionen sedan 2016 och ansöka om konkurs. Löftet om att hålla vårdsystemet öppet i minst 10 år bröts därmed. Dessförinnan plockades miljardbelopp ut med ett vanligt förekommande upplägg: att som ägare sälja sjukhusens fastigheter till sitt eget ägarbolag och därefter hyra ut dem till vårdinrättningarna igen.

Bostadsmarknad

10 procent av lägenheterna i USA ägs nu av riskkapitalbolag. I delstater som Texas, Florida och Kalifornien uppgår branschens ägande till över 50 procent. Enligt studier har det bland annat lett till större och mer frekventa hyreshöjningar, fler vräkningar och större svårigheter för människor att ta sig in på bostadsmarknaden och i bland annat New York försöker delstatsregeringen bromsa utvecklingen med ny lagstiftning.

Nyhetsmedier

Megan Greenwell var själv chefredaktör för sport- och kultursajten Deadspin när den köptes upp av en private equity-aktör som därefter monterade ned verksamheten. Responsen på hennes kritik mot agerandet födde idén om att gräva djupare, vilket efter sex års arbete resulterade i boken. I dag används Deadspins webbplats för att locka trafik till spelbolag. I forskning beskrivs private equity ha varit starkt bidragande till att 2 500 amerikanska dagstidningar gått under sedan millennieskiftet, vilket gjort allt fler delar av landet till ”nyhetsöknar” som helt saknar rapportering om lokalsamhällena.

– Jag kan inte komma på något positivt med vad private equity gjort med journalistiken i USA under de senaste åren, annat än att möjligen rikta uppmärksamhet mot de djupare strukturella problem som nyhetsmediebranschen lider av. Samtidigt är det viktigt att poängtera att private equity inte är orsaken, utan ett symtom på systemkrisen för amerikansk journalistik. Bolagen kramar de sista vinsterna ur en redan döende bransch, säger Victor Pickard, professor i mediepolicy och politisk ekonomi vid University of Pennsylvania i Philadelphia.

År 2021 ägdes hälften av alla amerikanska tidningar av private equity-bolag eller hedgefonder.

Även på Wall Street riktas kritik mot branschen. Bland annat från investeringsplattformen Robinhoods vd Vlad Tenev med enskilda investerare som målgrupp. För dem har investeringsmöjligheterna krympt när de private equity-ägda bolagen blivit 400 procent fler på 25 år medan antalet börsnoterade bolag på NYSE och Nasdaq gått från 7 000 till 4 500 under samma period.

– Den amerikanska småspararen har blivit bortkopplad från att bygga upp kapital. I slutet av 70- och början av 80-talet kunde man investera med ganska låg värdering och få en avkastning på 1 000 eller 10 000 gånger pengarna. Investerade du i Microsoft eller Apple vid notering hade du mycket uppsida kvar – bolag börsnoterades tidigare. Nuförtiden har vi bolag som Space X och Open AI som är värda hundratals miljarder dollar och förblir privatägda. Och värdeökningen tillfaller ett krympande antal förmögna insiders, säger Vlad Tenev till Bloomberg.

Jim Chanos, förvaltare och grundare av Kynikos Associates med legendarstatus på Wall Street efter att ha blankat den senare kraschade energijätten Enron, ser ett trendskifte framför sig. Sedan rekordåret 2021 har investeringarna i branschen minskat och den årliga avkastningen krympt.

– Private equity betraktades som en universallösning för att det var volatilitetstvätt. Nu når vi en punkt där många av de här fonderna mognat och avkastningen inte är runt 15 procent med låg volatilitet utan knappt eller drygt 10 procent. Man kan titta på S&P 500 (plus över 20 procent 2023 och 2024) och säga okej, det går bättre där och jag är likvid och betalar inte avgifter. Det kommer förbli en väldigt lukrativ verksamhet, men jag tror att den gyllene eran är över där det var en gratislunch med avkastning runt 15 procent utan volatilitet.

Källor: AP, Wired, Rolling Stone, McKinsey, Private Equity Stakeholder Project (PESP), Vanity Fair, Citizens Bank, Wall Street Journal, Hussman School of Journalism and Media, National Bureau of Economic Research, Financial Times