Banken spår inga räntesänkningar under 2025

Det framgår av en ny prognos från DNB Carnegie.

Tillväxten i år väntas bli 1,3 procent för att sedan öka till 2,3 procent nästa år och sedan stadigt ligga över 2 procent under de kommande åren.

I den senaste prognosen, i maj, var BNP-prognosen 1,8 procent i år och 2,2 procent nästa år.

DNB Carnegie konstaterar att utsikterna för svensk ekonomi såg ljusa ut vid årsskiftet, med tydligt ökad ekonomisk aktivitet i princip i alla sektorer, vilket tydde på underliggande stark tillväxtpotential.

"Men med Trump-administrationens skifte i USA:s ekonomiska politik har spelplanen antagit en annan form med oklara spelregler. Denna osäkerhet har förlamat både hushåll och företag, och den förväntade uppgången hade knappt börjat innan den avtog. För att göra saken värre steg inflationen återigen till nivåer runt 3 procent", skriver de.

Inflationen överraskar fortfarande

Ett halvår senare har situationen inte förändrats på något betydande sätt. Tillväxten är fortsatt svårfångad, och inflationen överraskar fortfarande på uppsidan.

"Även om signalerna om den svenska ekonomins riktning fortfarande är blandade, ser vi flera skäl att förvänta oss en gradvis återhämtning i år, följt av en mer uttalad förstärkning nästa år", skriver de och pekar på att hushållens konsumtion visar tecken på återhämtning, och att både offentliga och privata investeringar kommer att ge viktiga bidrag till svensk tillväxt de kommande åren.

I takt med att de globala förhållandena stabiliseras förväntar de sig en gradvis återhämtning inom de flesta sektorer under senare delen av detta år. Från och med 2026 bör offentliga investeringar relaterade till försvar, infrastruktur och energi ge en hållbar bas för svensk tillväxt, vilket i sin tur sporrar till ytterligare privata investeringar vid sidan av tillväxt som kommer från den naturliga uppgången i konjunkturcykeln och lägre räntor, även inom den krisdrabbade bostads-/byggsektorn, enligt DNB Carnegie.

De konstaterar att arbetslösheten har stigit kraftigt, vilket speglar svag ekonomisk aktivitet, men tycker att underliggande faktorer visar en mer nyanserad bild. I år väntas arbetslösheten ligga på 8,5 procent, för att sedan sjunka till 8,2 procent nästa år och 7,7 procent 2027.

DNB Carnegie noterar att EU och USA har slutit ett handelsavtal, men eftersom det ännu endast är muntligt är osäkerheten fortsatt stor.

"Även om 15 procent är högre än våra förväntade 10 procent, behåller vi samma bedömning som i tidigare prognos. Svensk utrikeshandel förväntas endast marginellt påverkas negativt, med tanke på att direkt exponering mot den amerikanska marknaden står för mindre än 10 procent", skriver de och tillägger att ökad efterfrågan inom EU väntas kompensera för minskad export till USA.

Samtidigt ser de en betydande risk för att inflationen kommer att förbli förhöjd. Deras prognos är att den underliggande KPIFXE-inflationen landar på 3,2 procent i år, för att sedan stabiliseras runt 2,5 procent från och med 2026.

"Detta gör att Riksbanken sannolikt inte kommer att kunna sänka styrräntan mer, såvida inte återhämtningen dröjer ytterligare i kombination med att inflationen vänder ner på ett övertygande sätt. Å andra sidan anser vi att det inte behövs. 2,00 procent är lågt nog för att stimulera svensk ekonomi i detta konjunkturläge", skriver de.

DNB spår två räntehöjningar 2027

På lite längre sikt håller de fast vid sin tidigare prognos att Riksbanken kommer behöva adressera den höga inflationen med indikativt två höjningar i början av 2027, vilket gör att vi då hamnar på 2,50 procent.

DNB Carnegie konstaterar vidare att kronan har stärkts under våren och de bedömer att den kommer att ligga kvar på ungefär nuvarande nivåer om tolv månader, dock under mycket stor volatilitet. Med en prognos på 1:15 för euron mot dollarn, innebär det en kronkurs mot euron på 11:20 och mot dollarn på 9:75.

DNB Carnegie skriver också att världsekonomin är på väg ut ur ett kortvarigt chocktillstånd och att tillväxten i USA tillfälligt försvagas samtidigt som Europa långsamt ökar aktiviteten. Men inflationsrisken fortsätter att vara hög, särskilt i USA.

De påminner om att de länge har varnat för att det kommer bli en utmaning för centralbankerna att få ned inflationen till 2-procentsmålet och hålla kvar den där. Orsaken är stora strukturella förändringar i världsekonomin som tillsammans håller den uppe under många år framöver.

Federal Reserve väntas sänka styrräntan tre gånger, men ECB bedöms vara klara för den här cykeln.